Med Jacob vid tangentbordet

  S tora saker händer på den regionala energimarknaden. Tekniska Verken vill ha full kontroll över elhandelsbolaget Bixia och köper aktier för 43 miljoner kr från Mjölby Svartådalens Energiverk (MSE). Även andra mindre delägare i Bixia får anbud på sin del. Affären berör inte Mjölby kommun direkt men eftersom kommunen är minoritetsägare i MSE så var den uppe i kommunstyrelsens möte på onsdagen. Ärendet ska också upp på nästa kommunfullmäktige möte för godkännande men det kan betecknas som en formalitet. Motivet för Tekniska Verkens uppköp är att energimarknaden är en bransch med osäkra framtidsutsikter och låga marginaler. Tekniska Verkens ledning vill ha kontroll över hela distributionskedjan och en stor spelare har lättare att hävda sig. Kraftverket i Öjebro är ett av flera kraftverk i Svartån som MSE äger. De 43 miljonerna kommer inte kommunen till del. De hamnar i MSE:s kassa. -Pengarna kommer väl till pass för MSE står inför en investeringstung period, säger kommunstyre

  ”Men vad är det du har om halsen, karl?” Rösten var uppfordrande, nästan aggressiv. Blicken riktad mot min halsgrop. Detta var en fråga som man inte kunde smita ifrån. Och den följdes av flera. Jag hade gjort ett av mitt livs största misstag. Jag hade tagit på mig en blåvit halsduk på min promenad mellan Kungsporten och Jerikodalstorget en dag när LHC parkerade sist i tabellen. Från kyrkan och ner över Kungsbron hade ytterligare Mjölbybor; en advokat, ett kommunalråd, en brevbärare och en polis hoppat på mig för samma sak. Stämningen var laddad och intensiv och för ett ögonblick trodde jag att jag befann mig på Kapitolium. Det känns lite konstigt när en gammal bekant plötsligt tappar tråden i ett resonemang, blicken irrar neråt och så kommer ett ifrågasättande av ens laglojalitet, ”håller du på LHC nu”? Ibland har jag glömt att burit just den halsduken och stammar fram ett förvirrat ”va”. En erfaren man som jag borde naturligtvis vetat bättre i en stad som vimlar av Fä

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

  N är en tätort expanderar med nya bostadsområden får gamla invanda aktiviteter flytta. Det som för några decennier sedan var åker- eller skogsmark kommer allt närmare stadens hank och stör och intressekonflikter uppstår. Ett aktuellt exempel är pistolskytteklubben och andra skytteföreningar som höll till på Sjunningsfält/Bockarpsområdet i stans sydöstra hörn. I slutet av 2000-talet sades föreningarna upp från sina arrenden för att kommunen ville bygga radhus och villor på området. Vid den här tidpunkten hade vi på Correns redaktion besök av ett antal grönklädda herrar som var bestörta över kommunens beslut. Men kommunen hade skött allt enligt regelboken och sagt upp avtalen i laga tid och överklagandena till Länsstyrelsen var resultatlösa. Men skytteklubbens långa resa från Sjunningsfält till grusgropen i Hulje närmar sig sin fullbordan. Redan då talades det om att en lokalisering till ett Skyttecentrum i Hulje på västra sidan stan och det är nu på god väg att realiseras. Det