Med Jacob vid tangentbordet

Åmmeberg är en intressant ort och ett stycke svensk –belgisk industrihistoria. Vi får gå tillbaka ända till 1857 när herrgården köptes av det belgiska gruvbolaget la Vieille Montagne. Det blev inledningen till zinkbrytning och förädling och intensiv byggenskap. Stora utfyllnadsarbeten utfördes och representativa byggnader i tegel och korsvirke uppfördes. Åmmeberg fungerade som utskeppningshamn till gruvan i Zinkgruvan, Hit kom tåg lastade med zinkmalm med Åmmebergs järnväg. Innan malmen lastades på pråmar skedde förädling och anrikning. Sedan 1974 fraktar lastbilar malmen till Otterbäcken vid Vänern för vidare transport västerut. I Åmmeberg hade gruvdirektören och övriga chefer sina kontor. Många byggnader finns kvar sedan den tiden. Badhuset fungerar som affär och barnhemmet rymmer lägenheter. Till bruksmiljön hör också kägelbana, lokstall och ett elegant vattentorn placerat på en klippa i en kanal. Fram till 1910 fanns också en katolsk kyrka. Kyrksilvret flyttades då till församlinge

Var hitta en golfbana med seasideläge med vackra vyer på en tre kvarts bilresa från Motala.? Svaret är Askersunds GK i Åmmeberg. Askersund har med åren vuxit fram som en favorit i konkurrens med de vassaste banorna i Nordvästra Skåne och Halland. Den som inte blir spelsugen när man ställer sig vid klubbhuset och ser första nio till höger och sista nio till vänster bör överväga en annan fritidssysselsättning. Flera av hålen av direktkontakt med sjön Alsen (en del av Vättern) och vid hål 16 finns en allmän badplats. Banan är ett unikum som är byggd på slagg från brytningen av zinkmalm i närbelägna Zinkgruvan. I mitten av 1980-talet började man fundera på en annan användning av marken. En golfbana, varför inte? Med ekonomiskt stöd av Naturvårdsverket och Svenska Golfförbundet anlades en bana. Särskilt en av förbundets bankonsulenter, bosatt i Örebro, engagerade sig i projektet som fick mycket uppmärksamhet i Golfsverige. Men gräset hade till en början svårt att etablera sig på det ovanlig

Nu börjar Göta Kanals omdiskuterade besökscentrum i Berg ta form. Den vinnande arkitektfirman har presenterat tre byggnader med formen av en upp- och nervänd eka till en beräknad kostnad av 80 miljoner kr. Arkitekterna tycker att förslaget passar väl in i miljön vid slussarna. Men minns ni den heta debatten som föregick beslutet sommaren 2015? Dåvarande kanaldirektören Anders Donlau och Motala kommuns utvecklingschef Jan Holmberg drabbade samman inför öppen ridå. Frågan är om svallvågorna i slussen lagt sig ännu. Trätan hade vissa komiska poänger – inte så roliga för de närmast inblandade kanske – men för åskådarna. Det är minst ovanligt att höga tjänstemän drabbar samman verbalt med allmänheten på första parkett. Många Motalabor ogillade placeringen av centrumet i Berg. Motala är centrum för kanalbolaget. Punkt slut. De gav uttryck för sina åsikter på Facebook och måltavla blev vd Anders Donlau. Anders Donlau skrev en temperamentsfull skrivelse till Motala kommun och sade upp bekant

Enlitentextomhurmanundvikerögonkontaktikorridoren. Det är en härlig tid på flygbolaget. Framtiden är ljus och på bordet i avdelningschefens rum ligger en rejäl trave med jobbansökningar. Trots att mötet egentligen handlar om något annat sträcker han sig efter högen och väger den i handen. Sedan tittar han demonstrativt bort, drar ut ett tjugotal ansökningar – och slänger dem i papperskorgen. – De där ska vi inte ha här, säger han och njuter av förvirringen kring bordet. – De hade otur, och man kan ju inte jobba med folk som har otur. Jag vet inte om detta är en skröna även om det finns folk som påstår att de var med vid detta tillfälle. Men klart att det finns egenheter och hemligheter svåra att upptäcka för icke fackfolk i alla branscher. På senare tid har jag funderat en del över den bransch som alla, jag säger alla, kommer i närkontakt med. Utgångspunkten är denna. Du sitter ensam i en lång korridor med landstingskonst på väggarna och plötsligt öppnas en dörr och en kvinna kommer