Fortsätt till huvudinnehåll

Lång väg från Sjunningsfält till grusgropen i Hulje

 

När en tätort expanderar med nya bostadsområden får gamla invanda aktiviteter flytta. Det som för några decennier sedan var åker- eller skogsmark kommer allt närmare stadens hank och stör och intressekonflikter uppstår.

Ett aktuellt exempel är pistolskytteklubben och andra skytteföreningar som höll till på Sjunningsfält/Bockarpsområdet i stans sydöstra hörn. I slutet av 2000-talet sades föreningarna upp från sina arrenden för att kommunen ville bygga radhus och villor på området. Vid den här tidpunkten hade vi på Correns redaktion besök av ett antal grönklädda herrar som var bestörta över kommunens beslut. Men kommunen hade skött allt enligt regelboken och sagt upp avtalen i laga tid och överklagandena till Länsstyrelsen var resultatlösa. Men skytteklubbens långa resa från Sjunningsfält till grusgropen i Hulje närmar sig sin fullbordan.

Redan då talades det om att en lokalisering till ett Skyttecentrum i Hulje på västra sidan stan och det är nu på god väg att realiseras. Det blir en väsentlig standardhöjning med 60 stycken 25-metersbanor, 40 stycken 50-metersbanor, fältskyttebanor och ett klubbhus. Det ger klubben möjlighet att arrangera tävlingar på nationell nivå. I sommar kommer de första kulorna att avlossas. Grannen Mjölby Jaktvårdsförening ligger något år senare i tidtabellen.

Om ett halvår skjuter Mjölbys pistolskyttar här.

 
Pistolskytteklubben är en anrik och framgångsrik idrottsförening med 70 år på nacken. Ett av de första reportagen jag gjorde när jag kom till Mjölby i början av 1980-talet handlade om Nils-Gunnar Hurtig som på karriärens höst vann flera SM-guld. Det var kul att ha med mästerskytten att göra som alltid hade en god historia på lager. En annan namnkunnig skytt var den nyligen bortgångna Sally Remnert som också hade landslagsuppdrag. När Sally gick in i sin tränings- eller tävlingsbubbla var det knappast något som kunde rubba hennes koncentration.

Nästa stora nöt att knäcka för kommunen blir förmodligen en ny lokalisering av Lundbyvallen som blir allt mer kringränd av Toyotas växande fabriksområde och Optimera. Men det tar nog ytterligare tio år innan det blir verklighet.

Kommande bostadsområde blir i kommunens sydöstra hörn – Eldslösaområdet och trakten kring ridhuset om kommunens ledning får som den vill. Det lär nog ta ett decennium precis som fallet var med Svartå strand och Sörby.

Stadsplanering är de tålmodigas sport och det är nödvändigt för kommunens beslutande att väga samman olika intressen. Ytor för bostäder, industrier, rekreation och friluftsliv etc.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.