Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från april, 2012

Huckleberry Finn bodde inte här

För mindre än en månad sedan skrev jag om denna märkliga vasshydda vid Svartån och spekulerade om den var en boplats för en fotograferande ornitolog eller en lokal Huckleberry Finn. Corren har levererat svaret. Platsen var tillhåll för haschrökande ungdomar och polisen har gjort beslag. Enligt uppgift låg haschdimman så tät att lukten från Mjölkulla reningsverk på andra sidan ån inte märktes.
Platsen för dessa naturromantiska svärmerier är märklig eftersom den är öppen för insyn från flera håll och närmaste granne är en f d krimchef.
Vi lovar att fortsätta vår spaning efter konstiga bostäder i Svartåns arkipelag.

Garanterat fri från sex, droger och rock´n roll

Golf och valsverk, martinugn och Windsorbröd

Med byxorna vid fotknölarna

Whos´s that lady?

Hon kom som ett yrvärder en aprilafton och hade nästan ett Höganäskrus om halsen fast det var ruggiga november - Vassvikens "Whos´s that girl", en irish softcoated wheaten terrier från Falkenberg. Lite rädd för bilarna på Kungsvägen var hon i början med det är ju inte så konstigt för en tös som bara sprungit på strandängarna vid havet.

Kennelnamn är en fantasifull historia för sig och vi kallar henne för Agnes. Tiden går och hon får en allt högre svans- och nosföring så jag har döpt om henne till Kungsvägens Who ´s that lady.

Ingen har så gul och mjuk päls som Agnes och ingen är lika charmig och busig. Ibland gå vi en promenad runt kvarteret. Husse noterar att kvinnor tycker att Agnes är söt och klappar om henne.

Gammelhusse, som inte samma fördelaktiga utseende, avvaktar blygt i andra änden av kopplet och väntar på den förlösande repliken: "Vilket söt vovve, får jag klappa husse?" Såna förbindelser faller väl inte under kopplerilagen?

De närmaste månaderna väntar an…

Fredrik Martinsson. Vem?

Förra veckan var det premiär på Karlstads-dokusåpan "Wermland Forever". Kommunens kultur- och fritidsdirektör, Mats Ahrén, är dock måttligt imponerad efter premiären. Ändå var det hans beslut att satsa 150 000 kronor på serien.

”Jag är 55 år och tillhör väl inte direkt målgruppen men jag kan tycka att det var lite segt. Jag hade önskat att man fick lära känna personerna i serien lite bättre,” säger han till tidningen Dagens Media.
Ahrén har fått kritik för beslutet, dels från vanliga Karlstadsbor, dels från kommunalrådet. Hans försvar i TV-programmet Landet runt lät lite krystat.

”Det här programmet hade sänts ändå utan kommunens finansiering. Nu fick vi möjlighet att välja lite bilder i alla fall.”
Någon som blev klokare av den förklaringen?

Kommunfolk har ett något märkligt förhållande till TV och underhållningsprogram. Får en kommun vara med i TV är lyckan gjord och alla problem undanröjda. Tycks det. I centrala Motala finns sedan 1990-talet en gatstump mellan Poppelgatan o…