Med Jacob vid tangentbordet

Makt och solvens. C orrens bostadsbilaga är en informationstät publikation (22/8). Länets alla fastighetsmäklare visar aktuellt utbud av fastigheter på 18 välmatade sidor. Läge, pris och grandios utsikt. Mäklarna är nyckelpersoner i försäljningsprocessen som ska göra både säljare och köpare nöjda i kanske livets största affär.. Hur väl stämmer deras image ihop med de saluförda objekten? Jag granskar sidorna lite närmare. Fastighetsbyrån , som kallar sig Sveriges största mäklare, har fem sidor. Deras 25 medarbetare presenteras på frimärkesstora bilder som inte säger någonting. Tråkigt. Bjurfors har ett annat anslag. Sju medarbetare säger att de kan Linköping och presenteras på en helsida utan störande inslag av hus. Stora, snygga bilder på välklädda damer och herrar och de senare har kostym och slips med ett undantag. Bilderna signalerar makt och solvens. Länsförsäkringar har fyra sidor men anser tydligen mäklarna som ointressanta för här finns inga porträttb

Omberg och Alvastrabygden är en trakt med ett överskott av kultur, historia och vacker natur. Det är svårt att se sig mätt på Vättern, golfbanan och Hästholmen från bergets södra del och turisterna är många. Men idyllen har sina fläckar. Två fall av dödligt våld har inträffat i modern tid. Pengar var motivet för bägge morden. 1964 inträffade ett dråp på en kvinna i en stuga på Omberg. Mördaren hade rånat hennes börs på ynka 40 kronor och stulit en transistorradio. Hon upptäcktes av sin man när han kom hem från jobbet vid 16-tiden. Mordet var dubbelt tragiskt eftersom mannen också var den förste misstänkte. Han kunde dock snabbt avföras från utredningen som det heter på polisprosa. Det var dock inte av någon illvilja som gjorde honom misstänkt utan den polisiära erfarenheten som är baserad på statistik. Ni som sett Leif G W Persson i Veckans Brott förstår vad jag menar. En bred förutsättningslös spaning följde och ganska snart fick polisen in uppgifter om att en Volkswagen

Ö stnytt har gjort ett nerslag i Mjölby. Reportern Carl Bruno Tersmeden intervjuar kommundirektören Dag Segrell i Galleria Kvarnen. Kommunens köp av gallerian presenteras som en nyhet fast köpet skedde för ett och ett halvt år sedan. Reportaget innehåller ett sakfel när det påstås att Mjölby saknar köpcentrum utanför stadskärnan. Vad kallas Depoten i Mantorp och det växande Viringe då? Hur har det gått för kommunen att hitta nya hyresgäster? Inte så bra. Det har snarare försvunnit butiker än tillkommit nya. Den stora förändringen är väl att kommunen lösgjort ytor på övervåningen (gamla Folktandvården) för att bygga nya kontorslokaler. Dag Segrell säger i reportaget att kommunen inte ser sig som en långsiktig ägare utan ambitionen är att förbättra gallerian så att en privat aktör köper den. Den nöten blir nog svår att knäcka. Svensk Handel har gjort en utredning som säger att inom tio år har var fjärde butik försvunnit i landet. E-handeln är den utpekade boven och dess u

O rkar ni med lite mer Wienerbageri och Folkungabygdens pastorat? Konkursen har väckt uppmärksamhet utanför västra Östergötland.   Så här skriver rikstäckande Kyrkans Tidning. ”Folkungabygdens pastorat bildade bolag och drev kafé. Men det blev aldrig någon lönsamhet trots 1,9 miljoner i ägartillskott och nu är konkursen ett faktum. Wienerbageriet i Mjölby köptes i mars förra året av företaget Mat i Folkungabygden AB, ett dotterbolag till Kyrkans holdingbolag i Folkungabygden AB, som ägs av kyrkofullmäktige. Men verksamheten blev aldrig lönsam och nu har bolagsstyrelsen begärt att tingsrätten sätter bolaget i konkurs. – Det var en bra idé, men tyvärr gjorde olika omständigeter att det inte gick att driva bageriet vidare. Nu får en konkursförvaltare ta över verksamheten som har fem, sex anställda, säger Leif Larsson, ordförande i holdingbolaget. – Under 2018 var underskottet 1,2 miljoner kronor och vi vet inte hur 2019 skulle bli. Trots ägartillskott från pastoratet får

18 månader. Så länge varade Folkunga pastorats äventyr i företagsvärlden innan hela äventyret kraschlandade bland bullar och bakelser.   Utan att ta till för starka ord var satsningen på ett bageri med medlemmarnas pengar ett fiasko. Slutnotan blir dyr, mycket dyr för Mat i Folkungabygden AB som det juridiska namnet lyder. Det är värt en rekapitulation över de senaste tre åren för att klargöra hur det stora, relativt nybildade pastoratet hamnat i denna penibla situation. Inriktningen var klar redan från början när det nya pastoratet bildades. I en intervju i Corren (28/4 2016) utvecklar kyrkoherde Fredrik Lennman sina tankegångar. ” Tanken är inte att kyrkan ska driva taxibolag eller chokladtillverkning utan förskola, HVB-hem, äldreboende, begravningsbyrå eller annan lämplig omsorgsverksamhet. Kyrkan blir allt fattigare med ett sinande medlemsantal och vinstdrivande företag blir nödvändiga om inte den materiella nöden ska klappa på kyrkporten.” Lennman säger till Co