Fortsätt till huvudinnehåll

Tranås-Posten - en vinstmaskin


Jag har en egendomlig vana. Jag läser bokslut. Särskilt intresserar jag mig för den bransch som jag arbetat i under merparten av mitt yrkesliv nämligen dagstidningar.

Corren och NT ingår i en koncern som heter Öst Media tillsammans med ett antal mindre dagstidningar. Öst Media sålde annonser och prenumerationer för 561 miljoner under 2018 och förlusten efter finansnetto är 57,3 miljoner. Och så har det sett ut i boksluten för de senaste fem åren. Soliditeten sjunker med ett par procent per år.

Öst Media ägs av NTM-koncernen i Norrköping. Det var den koncern som köpte Corren för drygt tio år sedan för 800 miljoner kr. Motsvarande siffror för NTM är 1,7 miljarder i omsättning och 76,2 miljoner kr i förlust. Alla dessa siffror har jag hämtat från Allabolag.se.

Det ser alltså inte så bra ut för branschen. Men det finns undantag och vi finner ett på nära håll söder om Smålandsgränsen.
Tranås-Posten med utgivning en dag i veckan har lysande siffror. 2018 års bokslut visar på en omsättning på 7,8 miljoner kr och en vinst efter finansnetto på 1,6 miljoner kr.  Var femte krona är en ren vinst! Kassalikviditeten är 488 procent och soliditeten 74 procent. Det är siffror som ekonomidirektörerna på de stora drakarna skulle drömma om.

Vad är hemligheten? Vad gör chefredaktören Jan Justegård rätt? Vad har TP som dagstidningarna i Östergötland saknar?

-Vi lyssnar på läsarna, redaktionen ska vara ortsbornas vardagsrum. Och så har jag min kompanjon som vet hur man ska handskas med pengar, säger Jan Justegård.

En mycket lokal tidning och en allmän försiktighet med pengar är alltså TP:s recept. Om framgångsreceptet går att kopiera på andra håll är jag inte mannen att avgöra.

Dagstidningarna är underliga. Övriga företag synas med lupp och ett östgötskt företag eller kommun med en halv miljard i omsättning och 57 miljoner kr i förlust skulle naturligtvis vara vänsterkryss fem dagar i veckan. Men detta får du inte läsa i Corren eller NT. Å andra sidan: TP skriver inte heller om sina ekonomiska framgångar.

Hur utvecklingen sett ut första halvåret 2020 vet jag inte men troligen har omsättningen minskat när företagen inte haft råd att annonsera i normal utsträckning. Väntar med spänning på 2019 års bokslut för Öst Media.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och