Fortsätt till huvudinnehåll

Mera kulor i klubbkassan



På söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag

När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher?

Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen.

På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna.



Toyota Material Handling Arena går att identifiera i Mjölby eftersom det handlar om den gamla trucktillverkaren BT, vilket också har varit ishallens namn en gång i tiden. Innan TMHA hette den VMP Group Arena och det är inte många Mjölbybor som vet vilken bransch det företaget verkar i. Men inget av namnen är rubrikvänliga. Bara snäppet bättre är XL Bygg Arena i Motala där det spelas elitseriebandy kommande vinter. Inte heller Lundbyvallen i Mjölby har fått ett nytt namn trots att den stora trucktillverkaren ligger på en utsparks avstånd.

Även hockeyladan i Motala har ett kommersiellt namn, Exeo. Därmed bevisande att hockeyklubbarna har lättare att sälja in sig hos sponsorerna jämfört med fotbollen. För MAIF spelar väl ändå i hockeyns gärdesgårdsserie?

Idrottsparken i Motala är klassisk mark för evigt förknippad med Gösta Löfgren. Ingen har ännu kommit på tanken att döpa om den till något kommersiellt gångbart namn vilket jag tackar för.

Om vi håller oss kvar i Motala så heter Piraternas oval Motala Arena, vilket betyder att kommunen är sponsor. Ganska skojigt var det för knappt tio år sedan när en återförsäljare av lastvagnar (MAN) bokade arenanamnet men säsongen hann inte starta förrän företaget stod på öronen. Finanskrisen ni vet. Men Motalaborna säger Duntis som vanligt.

Egentligen får man gratulera föreningarna till en finansiell kreativitet som lyckas sälja namn på fastigheter som man inte äger. Idrottsplatser och ishallar är i regel kommunala anläggningar förutom Östgötaporten då.

Vifolkavallen i Mjölby, Z-Parken i Motala, Norra IP i Motala, och Idrottsparken i Skänninge slipper nog nya namn. De klubbarna klarar sig bra ändå. Liksom Kungsvalla i Vadstena där jag tillbringade många ungdomsår frysande och huttrande såsom Östgöta-Bladets utsände. Det lär nog dröja innan Svartåvallen döps om till Ovakovallen.

Min absoluta favorit i branschen är annars Färs och Frosta Sparbank Arena i Lund. Vem kan motstå ett sådant namn?

Vad tjänar idrotten på att sälja arenanamnen? För IFK Norrköping och LHC handlar det nog om ganska stora belopp men för övriga föreningar längre ner i seriesystemet är det blygsammare. Exakta siffror får man aldrig reda på. Idrotten vill å ena sidan gärna ha samhällets stöd men mörkar å andra sidan sådana här siffror. Det finns ett passande ord för detta och det är hyckleri.

Ännu har jag inte sett att några golfklubbar fått nya namn. Man kan kanske kalla Mjölby GK för Fantasifulla Bortförklaringar Arena men det ger ju inga kulor i klubbkassan. Men jag tycker att Pärleporten passar bra för oss andligt lagda som tror på under i form av birdies och HIO.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.