Fortsätt till huvudinnehåll

Nya tider - nya seder


Jag skriver som kvällstidningarna. Bilarna på bilden har inget samband med texten.

Allting förändras med åren. Då tänker jag inte på det senaste halvårets förändringar på grund av covid 19 utan mer långsiktiga förändringar i vårt sätt att umgås och att handla. Bortsett från husköp är bilköp bland de största köpen en normalsvensk kan göra.

1960-talets försäljare var klädd i rutig blazer med sprund och slipsknuten var oklanderlig. Hans största bekymmer var att kunden hade orealistiska förväntningar på inbytespriset. Han ställde sig och sparkade lite lätt på däcken och frågade ”vad har du tänkt dig för den här rosthäcken då?” och dasslocket vippade för varje spark. Hans kroppshållning var lätt avslappad och tonläget måttligt entusiastiskt. Om affären underlättades av sparkarna mot däcken vet jag inte men vår hjälte hade starka vrister. Branschen drog till sig ganska udda personligheter och Billiga Berras Bil AB var inte sällan en man med kontoret på fickan och summarisk bokföring. På kvällarna satt bilhandlarna på Statt och skroderade om sina affärer.

En sådan var den äldre man (alla var äldre på den tiden i jämförelse med mig) som på 60- och 70-talet höll till i ett garage på en central gata i Motala. Han var en karikatyr av en begagnad bilförsäljare och hans svada var enorm, ljög alltid och prutade aldrig, möjligen på inbytesbilen. Hans rykte var i botten men det bekymrade honom föga. Det hände att folk sökte upp honom bara för att höra honom och hans osannolika historier och drog sig tillbaka utan att göra någon ansats till bilköp. Alla hade inte lika gott omdöme utan trillade dit på hans kamouflerade rosthögar. Tyvärr var det många gånger ungdomar med begränsade ekonomiska resurser som sedan tvingades till kostsamma reparationer eller brandkårsutryckningar av föräldrarna.

”Amazonerna kromade sig i solskenet”

Det officiella Sverige hade en annorlunda inställning till bilismen än idag. Invigningen av en bilhall var ett socialt event som krävde landshövding eller kommunalråd som klippare. Jag minns en invigning på Agneshögsområdet -   Wahlstedts eller Skobes - med ett stort antal åskådare. Amazonerna kromade sig i solskenet och intet öga var torrt.

Men umgänget mellan bilförsäljare och kunder har förändrats på senare år. Försäljarna är fortfarande prydliga men kavajen och slipsen är ofta ersatt med en tenniströja med företagets logotype. De bilhallshängare som gjorde regelbundna besök varje lördag för ingående diskussioner med säljarna om kamaxlar och bakaxlar existerar inte längre. De får dricka gratiskaffe och käka bullar på annat håll.

Dagens kunder har i regel skaffat sig en överblick över sortimentet via nätet och är klar över vad han/hon vill ha och hur köpet ska finansieras. Handlar det om inköp av ny bil är kunden inte sällan mer påläst än försäljaren. Något långvarigt ackorderande om inbytespris och vinterdäck förekommer sällan. Ingen har tid och ork med sådant. Frågorna handlar nog mer om eldrift kontra bensin- eller dieseldrift.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer