Med Jacob vid tangentbordet

                                                                   Tiden utmätt för den jättelika silon. V äderstads förvandling från tynande byhåla till en tätort med växtvärk är anmärkningsvärd och glädjande. Väderstadverkens utveckling är väl känd och ett ”kluster” av butiker och serveringar har vuxit fram som lockar besökare från ett relativt stort omland. Och flera spännande förändringar är på gång som gäller ICA-butikens placering och silons framtid. För ett år sedan beslutade kommunfullmäktige att köpa in silon och totalt 20 000 kvm mark för 1,5 miljon kr med avsikten att riva silon för att frigöra tomtmark. Kostnaderna för att riva silon är beräknade till 3,5 miljoner kr och rivningslov beviljades i oktober 2020. Tätortens framtid diskuterades på byggnads- och räddningsnämndens senaste sammanträde då nämnden gav byggnadskontoret i uppdrag att arbeta med en detaljplan för området (§ 194). Bebyggelse på siloområdet öppnar möjligheter för en flyttning av ICA-affären från den

  Men tipset var för bra för att lämnas åt sidan. Vi gjorde diskreta förfrågningar bland grannarna på ”Mösen”. En av dem som vi kontaktade var ägare till en av traktens största gårdar, en storodlare av morötter och potatis. Han förklarade lite pressat att han av polisen fått order att hålla ett öga på det unga paret men att han blivit tillsagd att knipa käft om någon utomstående ställde frågor. När vi minuten senare ringde rotelchefen visade det sig att lantbrukaren redan ringt och skvallrat. Han var irriterad och sa till oss på skarpen att vi skulle sluta med vårt ”Blomkvisteri”. Nej. Så sa han inte för han var inte tillräckligt begåvad för en sådan metafor men innebörden var densamma. Telefonsamtalet förbättrade inte våra relationer. Veckorna gick, månaderna gick, andra triviala arbetsuppgifter tog över och saken höll på att falla i glömska när plötsligt nyheten om ett större tillslag mot stugan kom på senvintern. Flera anhålla, bland annat vårt unga par. Vi förbannade förstås att

  Ett överraskande telefonsamtal, mängder av amfetamin och sura poliser. Läs om true crime på Dags Mosse.                                         Mycket amfetamin och hasch har transporterats på gamla E 4. S amtalet kom sent en hösteftermiddag. ”Hej, jag heter Kjelle. Vill du veta hur knarkhandeln går till i västra Östergötland? Vi kan träffas i kväll.” Den första tanke som slog mig var att det är någon kompis som drev med mig. (Practical jokes var rutin på den redaktionen). Men min nyfikenhet var väckt. Försiktigt förhörde jag mig om hans kunskaper i ämnet och nyfikenheten ökade. Men vågade jag träffa honom.? Jag gick in till min arbetskamrat Janne Hylander och frågade han ville följa med på en guidad tur i knarkets Östergötland. Jodå, han blev lika nyfiken som jag på den mystiske Kjelle och vad han hade att berätta. Vi kom överens om att träffas utanför kyrkogårdsmuren på Skänningevägen. Ur murens skugga lösgjorde sig en kraftigt byggd man, cirka 175 cm lång och klev in i min Saa

Köpenskapen i Mjölby mår bra, ja med undantag av Galleria Kvarnen då. I förra veckan sålde kommunstyrelsen knappt en hektar mark för 1,8 miljoner kr till Kvalitetsbygg R AB (556708-2903) i Årsta. Fastigheten heter Runstorp 8 och är granne med Jysk, Rusta och bostadsområdet Högliden. Vad ska byggas på denna tomt? Kommunstyrelsens protokoll är lite svävande på den punkten men det handlar om en butik som säljer  byggvaror, inredning eller liknande. Kommunstyrelsen talar om att nytillskottet bildar ett kluster tillsammans med Jysk och Rusta. Vi kan alltså räkna med ytterligare en bygghandel för altanbyggare att köpa in hammare, såg och skruv. Det finns bara fyra tidigare. Ks påpekar också att det blir handel av en volym som inte ryms i stans centrum varför jag drar slutsatsen att det blir en av landets stora kedjor.

Per Borthen t h slutar som ordförande i golfklubben. I bakgrunden styrelseledamoten Gert Lövgren.   P er Borthen lämnar ordförandeskapet i Mjölby GK efter elva år vid årsskiftet. Det har varit elva händelserika och framgångsrika år. Klubben har genomgått en organisatorisk och ekonomisk förbättring, ett nytt bevattningssystem över hela banan har installerats, greenerna har förbättrats och klubbhuset har genomgått en ombyggnad med en stor och ljus entré och större ytor för shopen. Flera miljöprojekt har fått stor uppmärksamhet och klubben har fått utmärkelser av golfförbundet. En padelhall har uppförts och till förra vintern byggdes en golfsimulator. Steg för steg har golfklubben byggts ut till en modern fritidsanläggning med golfen i centrum. Det är inga överord att påstå att Mjölby GK står väl rustad inför framtiden. Björn Kindgren blir ny ordförande.

                                               Vilka huggvilliga  bestar döljer sig bakom denna lugna yta? I förra veckan fattade tekniska nämnden beslutet att tillåta fiske i dammen som begränsas av Burensköldsbron i söder och Kungsbron i norr. Beslutet är förknippat med vissa villkor, bara handredskap är tillåtna och man får inte stå på någon av broarna och fiska. MSE och fritidsnämnden var tillfrågade men hade inget att erinra innan klubban föll. Beslutet kan ses som något av ett rekord i kommunal senfärdighet. Jag ska göra ett försök att rekapitulera händelseutvecklingen i detta ärende från det att fiskeentusiasten Esa Hämäläinen skrev ett medborgförslag med just detta innehåll i februari 2018. Fiskare vid dammen skulle liva upp centrumbilden och sådant finns ibland annat i Eskilstunaån och inte minst det populära strömfisket i Norrköping, argumenterade Esa. Jag hakade på Esas förslag och gav det stöd i bloggen. Jag kontaktade tekniska nämndens ordförande Pelle Gustavsson som

  B iogas var den kommunala innedrogen för drygt tio år sedan. Många kommuner ville producera biogas för att användas som fordonsgas. Bland annat hade Mjölby kommun planer på att koblajorna från gårdarna Bleckenstad och Hulterstad skulle rötas till fordonsgas och säljas på en mack i Viringe. När den förväntade statliga subventionen uteblev avblåstes detta projekt liksom många andra runt om i landet. Men Ödeshögs kommun gick vidare och valde att bygga en biogasanläggning i samarbete med Vätternpotatis med potatisslurry som råvara. En investering på 25 miljoner kr vilket är en stor investering för en liten kommun. Året var 2012. Men nu har också Ödeshög nått vägs ände. Vätternpotatis har sagt upp avtalet och levererar råvaran till annan kund, okänt vilken. Biogasmotorn, den som omvandlas gasen till elektricitet, är till salu och kommunen hoppas få 800 000 kr för den vilket är ungefär hälften av nypriset. Vad kan man dra för slutsatser av detta? Det är svårt att för en kommun at

                                                                        En bransch på grön kvist igen? K onjunkturer går upp och ner. Löner går upp och kostnader skenar. Det är en sanning som vi löntagare och konsumenter känt till i många år. Därför var det glädjande att läsa i Corren idag att Arla höjt mjölkpriset till kr 4,16 per kg. Correns reporter har besökt mjölkbonden Olov Wågbrant i Skeppsås som glädjestrålande meddelar nyheten. Wågbrant har 140 mjölkkor och lika många rekryteringsdjur (kvigor). De mjölkar 4 000 liter per dygn. Jag river mig i huvudet och drar mig till minnes att det inte var så länge sedan mjölkbönder klagade bittert över ett pris på 2:49 per kg. Letar i bloggarkivet och ser att så var fallet så sent som i mars 2015. En våg av artiklar om den minst sagt olönsamma mjölkbranschen sköljde över den svenska pressen för sex år sedan. Konkurser förekom och äldre mjölkbönder pensionerade sig. Det var mycket mörkt för den delen av modernäringen, ingen tvekan om

  D en nuvarande parlamentariska situationen har blivit en guldgruva för statsvetare. Vilken TV-kanal du än slår på står en statsvetare där och förklarar de politiska turerna för oss i röstboskapen. En heter Madestam och är ganska snygg, en annan heter Möller och är inte fullt så snygg och så har vi Oscarsson från Göreborg. Annat var det förr. Fanns professionen på Erlanders tid när S hade egen majoritet och då och då kohandlade med Hedlund? Inte intervjuade de tre O:na (Ortmark, Orup och Olivecrona) några statsvetare utan de gick direkt på Erlander, Ohlin och Hjalmarsson med flugan. Statsvetarna är snart lika många som fotbollskommentatorerna som punktmarkerar varandra i TV-studion. En landskamp kommenteras av Granqvist, Backe, Unger, Lundh, Källström och Schelin. Tycker det är dags att även fotbollskommentatorer får akademisk status och att en bortförklaringsprofessur inrättas vid något av landets universitet. Den kan komma väl till pass om Sverige missar det fortsatta kvalet t

  H ar ni tänkt på att detta är den tid på året som hästskiten fryser, lucior ska utses och röstsedlar räknas. Nu ska jag berätta om mitt förhållande med lucia. Jag hade inte ägnat luciatraditionen så många tankar innan jag hamnade som lokalredaktör i Boxholm i början av 1980-talet. Där var det tradition att Correns representant på orten skulle ingå i luciakommittén som för övrigt bestod av medlemmar i Boxholms IF.   Det var förhållandevis stort intresse för omröstningen och moroten för flickornas del var en resa till Boxholms vänort Quickborn utanför Hamburg. Jag var väl inte så förtjust men insåg att som ny på orten var det nyttigt att knyta kontakter. Det är genom ett stort kontaktnät man får reda på nyheter.  I kommittén fanns ett talesätt: den kandidat vinner som är medlem i en frikyrkoförsamling eller har störst släkt. Det visade sig stämma. Man berättade också med stor förtjusning den gamla historien om den flicka vars fästman tog med sig ett stort antal röstsedlar ti