Fortsätt till huvudinnehåll

Fritt fram för fiske i dammen

 

                                    Vilka huggvilliga  bestar döljer sig bakom denna lugna yta?

I förra veckan fattade tekniska nämnden beslutet att tillåta fiske i dammen som begränsas av Burensköldsbron i söder och Kungsbron i norr. Beslutet är förknippat med vissa villkor, bara handredskap är tillåtna och man får inte stå på någon av broarna och fiska. MSE och fritidsnämnden var tillfrågade men hade inget att erinra innan klubban föll. Beslutet kan ses som något av ett rekord i kommunal senfärdighet.

Jag ska göra ett försök att rekapitulera händelseutvecklingen i detta ärende från det att fiskeentusiasten Esa Hämäläinen skrev ett medborgförslag med just detta innehåll i februari 2018. Fiskare vid dammen skulle liva upp centrumbilden och sådant finns ibland annat i Eskilstunaån och inte minst det populära strömfisket i Norrköping, argumenterade Esa.

Jag hakade på Esas förslag och gav det stöd i bloggen. Jag kontaktade tekniska nämndens ordförande Pelle Gustavsson som tände på förslaget och gjorde en del research innan han lämnade över ärendet till förvaltningens tjänstemän. Innan dess skrev han att han var optimistisk om ett positivt svar på medborgarförslaget. (Tyvärr finns inte Pelle Gustavsson kvar hos oss längre. En omdömesgill och populär politiker med lång tjänstgöring i Mjölby kommun.)

Pelle avslutade mejlet med att ärendet troligen skulle komma upp till sammanträdet i tekniska nämnden i mars 2018 men så blev det alltså inte utan det dröjde till december 2021.

Jag förstår att ett sådant ärende inte tillhör de prioriterade hos kommunen men nästan fyra år från ax till limpa är nästan löjeväckande långsamt. Hoppas att kännedomen om nyheten sprider sig bland fiskarna och att dammens yta klyvs av wobblers och spinnare på jakt efter huggvilliga gäddor. Trädäcket på Stadsparken bör väl passa förträffligt som fiskebrygga en solig dag i maj.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...