Fortsätt till huvudinnehåll

Näthets i slussbassängen





Näthets och verbala svingar under bältet. Trätan mellan Göta kanals vd Anders Donlau och Motala kommuns utvecklingschef Jan Holmberg har onekligen komiska poänger. Inte för de närmast inblandade men för oss övriga som tack vare MVT fått möjlighet att ta del av kanaldirektörens temperamentsfulla skrivelse till kommunen där han säger upp kontakten med Holmberg. Det är ovanligt att två höga offentliganställda tjänstemän drabbar samman inför öppen ridå.

Donlau accepterar att det finns åsiktsskillnader om besökscentrumets placering men retar sig på att inläggen på Facebook där det förekommer horribla överdrifter, felvinklingar och personangrepp och att Holmberg gillat dessa inlägg.

Utvecklingschefen gör en halv pudel när Pelle Johansson på MVT ringer upp och medger att han slentrianmässigt tryckt på gilla-knappen utan att fundera över innehållet.

Som så många gånger i den här typen av debatter övergår diskussionen i personangrepp. Ett inlägg på Facebook jämför Donlaus duglighet med företrädarens men den jämförelsen är irrelevant för frågan om besökscentrum var knappast aktuell på Österlunds tid.

Kanaldirektören har visat en viss tondövhet som under åren på posten inte förstått hur mycket Motalaborna älskar ”sin” kanal.

Tyvärr har inte debatten fört sakfrågan framåt. Jag har ännu inte uppfattat sakskälen för en placering vid Bergs slussar. Är det så att Linköpings kommun erbjuder bättre ekonomiska villkor och att kanalledningen räknar med att närheten till en mycket större stad ger högre besökssiffror? I så fall, ut med det.

Kommer det ut något konstruktivt av detta? Nej, parterna är väl förankrade på varsin sida av slussporten och lär fortsätta blänga under lugg på varandra flera år framåt. Utvecklingschefen Holmberg har väl andra angelägna arbetsområden än Sveriges mest omskrivna skilsmässodike.

Juli är i regel en månad med nyhetstorka. Om MVT håller grytan kokande kan tidningen leva på denna grej hela månaden. Vad säger kommunens politiska ledning och vad säger landshövdingen som är styrelseordförande i Göta kanalbolag?




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...