Fortsätt till huvudinnehåll

Stålmannen landar i Vadstena


Klostermuséet i Vadstena har ekonomiska problem och riskerar att läggas ner. Stiftelsen som driver museet får inte debet och kredit att gå ihop och söker en ny huvudman med större ekonomiska muskler. Föreningen hyr lokaler av Statens Fastighetsverk (SFV) som aviserar indexreglerade hyreshöjningar. Muséet startade 2003 och går det riktigt illa överlever det inte 20-årsjubileet.

Men så flyger Östgötapolitikens egen Stålman, riksdagsmannen Magnus Oscarsson KD) ner från sina himmelska höjder och utlovar hjälp. I nästa vecka ska han interpellera kulturminister Amanda Lind om Vadstenamuseets svåra belägenhet.

Magnus är en ovanligt frispråkig politiker och duktig på att skaffa sig publicitet, åtminstone i Östgötapressen. Inför valet 2018 hade han siktet inställt på posten som landsbygdsminister.

Redan ett år före valet gjorde han ett utspel i nättidningen Lantmannen.nu (9) som skrev ett stort uppslaget porträtt av den före detta köttbonden och slöjdläraren där han lanserade sig som blivande landsbygdsminister.  Oscarsson skulle ändra på mycket i svensk jordbrukspolitik om han kom till toppen på departementet.

Nu blev det som bekant inte så och regeringen fick en annan sammansättning än den Oscarson hoppats på och hade valresultatet följt den vanliga höger-vänsterskalan hade Centern knappast släppt ifrån sig den posten.

Oscarsons inhopp lär inte kratsa kastanjerna ur elden för Klostermuseet. En enskild riksdagsmans insats brukar sällan få den effekten. Men avsikten var väl ändå att skaffa sig fördelaktig publicitet på hemmaplan och målgruppen är den rätta för hans del.

Det sägs för övrigt att Magnus Oscarson då och då går på Ödeshögs gator klädd som en vanlig man.

Det är Östgötatidningen som skriver om Oscarsons engagemang i museet.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...