Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

Vad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.

 

20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya.

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till.

Byggnadsnämnden i grannkommunen Mjölby tycks ha en annan inställning till servering i gamla stationshus. I Sya stationshus finns sedan något år The New Open Doors Bahnhof (inte dåligt att knö in två världsspråk i ett företagsnamn). Här ligger stationshuset cirka 20 meter från södra stambanan som naturligtvis är mer frekventerad än tarmen Mjölby-Hallsberg.

Det går alltså bra att lassa in vetegroddar och sallad i Sya men inte att äta en Calzone i Motala Verkstad. Det som är sanning i Motala är bara ett dåligt skämt i Mjölby eller finns andra förklaringar? Detta resonemang förutsätter att Syarestaurangen har alla nödvändiga tillstånd men jag har inte skäl att tro något annat.

Hur har man gått tillväga på andra håll? Kommer ni ihåg turerna kring stationshuset i Skänninge för cirka tio år sedan när stationen åter öppnades för persontrafik efter drygt 50 år? Historiken är värd att rekapitulera. Förfallet var långt gånget efter så många år och tjänstemannaförslaget var att riva det. Det var ett förslag som fick flera Skänningebor att reagera skarpt, bland annat centerpolitikern Sten-Åke Andersson, som förklarade att ett rivningsbeslut skulle överklagas till Länsstyrelsen. De äldre Skänningeborna är rädda om sina nationalklenoder.

Räddningen kom från oväntat håll. Skänningekulturen AB, ett dotterbolag till Anne-Marie Svensson Förvaltning AB, övertog ägarskapet av sentimentala skäl. För säkerhets skull skickade kommunen med ett par miljoner kr till upprustningen. Men tro inte att resenärerna får möjlighet att värma sig när slättens vindar viner. Några pengar till öppethållande finns inte.

En märklig lösning. Det är som att baka en välsmakande tårta till examensfesten men förbjuda gästerna att ta för sig av bakverket.

Se men inte röra.