Fortsätt till huvudinnehåll

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby


Vad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.
 
20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya.
Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till.

Byggnadsnämnden i grannkommunen Mjölby tycks ha en annan inställning till servering i gamla stationshus. I Sya stationshus finns sedan något år The New Open Doors Bahnhof (inte dåligt att knö in två världsspråk i ett företagsnamn). Här ligger stationshuset cirka 20 meter från södra stambanan som naturligtvis är mer frekventerad än tarmen Mjölby-Hallsberg.

Det går alltså bra att lassa in vetegroddar och sallad i Sya men inte att äta en Calzone i Motala Verkstad. Det som är sanning i Motala är bara ett dåligt skämt i Mjölby eller finns andra förklaringar? Detta resonemang förutsätter att Syarestaurangen har alla nödvändiga tillstånd men jag har inte skäl att tro något annat.

Hur har man gått tillväga på andra håll? Kommer ni ihåg turerna kring stationshuset i Skänninge för cirka tio år sedan när stationen åter öppnades för persontrafik efter drygt 50 år? Historiken är värd att rekapitulera. Förfallet var långt gånget efter så många år och tjänstemannaförslaget var att riva det. Det var ett förslag som fick flera Skänningebor att reagera skarpt, bland annat centerpolitikern Sten-Åke Andersson, som förklarade att ett rivningsbeslut skulle överklagas till Länsstyrelsen. De äldre Skänningeborna är rädda om sina nationalklenoder.

Räddningen kom från oväntat håll. Skänningekulturen AB, ett dotterbolag till Anne-Marie Svensson Förvaltning AB, övertog ägarskapet av sentimentala skäl. För säkerhets skull skickade kommunen med ett par miljoner kr till upprustningen. Men tro inte att resenärerna får möjlighet att värma sig när slättens vindar viner. Några pengar till öppethållande finns inte.

En märklig lösning. Det är som att baka en välsmakande tårta till examensfesten men förbjuda gästerna att ta för sig av bakverket.

Se men inte röra.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Störst och bäst, minst och sämst

Hur är det ställt med parkeringarna i vår lilla stad? Jag kollar de centralt lokaliserade livsmedelsbutikerna. Vilken dag passar bättre för mina undersökningar än en onsdag före påsk? Detta är ingen undersökning av butikernas sortiment, bemötande eller pris utan möjligheten att parkera utan hjärtat i halsgropen. Vi börjar med den värsta nämligen Willys. En liten yta där man klämt in ett stort antal parkeringsplatser. Många skymda vinklar och vrår och stor risk för sammanstötningar som leder till plåtskador och uppslitande gräl. Den platsen undviker jag. Närbelägna takparkeringen över Gallerian fungerar bra sedan bilisterna börjat följa köranvisningarna. Stor och rymlig fast jag är försiktig när jag passerar hörnet vid frisersalongen. Skymd sikt åt höger. ICA på andra sidan ån har ingen stor parkering men är sällan full. Parkeringen sluttar ner från Kyrkogatan och därför har man överblick. Dessutom finns en parkering under själva affärslokalen. Lidl har inga stora ytor men det finns al

Trafikverket vill riva - Mjölby kommun nekar

Byggnämnden i Mjölby nekar Trafikverket att riva en omformarstation från 1930-talet och som togs ur bruk 2004. Det är andra gången som Byggnämnden nekar rivningslov. Omformarstationen ligger på Egebylundsvägen 3 mellan södra stambanan och linjen Mjölby-Hallsberg. Trafikverket anser att byggnaden är en fara för allmänheten och att det framgår i Trafikverkets regeringsuppdrag att byggnader som inte längre används ska avvecklas. Stadsbyggnadskontoret som berett ärendet för Byggnämnden har motsatt uppfattning . Vid den nyligen utförda byggnadsinventeringen klassades den som en byggnad med högt kulturhistoriskt värde enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Omformarstationen är värdefull ur järnvägsvägshistorisk synvinkel då den visar på elektrifieringen av det svenska järnvägsnätet och som banade väg för det moderna Sverige men även påbörjade slutet för ångloksepoken. Stadsbyggnadskontoret anser att stationen är en viktig identitetsmarkör för Mjölby som knutpunkt för järvängen. Det allmänna