Fortsätt till huvudinnehåll

Planen som rann ut i sanden.

 

 

Ett bilfritt Kungsvägen är en utopi.
 

Jag tror det var 2014 som kommunen hade planer på att göra en gågata (eller gångfartsområde) av Kungsvägen delen från kyrkan till korsningen med Smålandsvägen.

Planerna presenterades i en utställning i Correns gamla lokaler på Kungsvägen där tjänstemän svarade på frågor och allmänheten ombads komma in med synpunkter. Tilltalande skisser fanns med butiker, uteserveringar och barn som lekte på gatan under en flödande sol. En småstadsidyll.

Men tydligen minns jag fel. Ett bilfritt Kungsvägen var bara ett av tre framtidsalternativ svarar kommunstyrelsens ordförande Cecilia Burenby (S) på min fråga.

”Det förslag som visades var en del i det som kallades ”Vi möts i Mjölby” som var ett förslag på hur man skulle utveckla hela stadskärnan. Det var ett stort arbete med mycket medborgardialoger, bland annat var det här vi fick till oss att man ansåg att Mjölbys ”själ” var musiken. Gästisparkens scen var en del av ”Vi möts i Mjölby”.

 När förslaget om Kungsvägen presenterades fanns det tre förslag. Ha kvar det som det är, begränsad eller/enkelriktad trafik eller trafikförbud. Trafikförbud var den del som fick stor uppmärksamhet, dock fanns det aldrig några planer från politiken att gå igenom med den delen. När man arbetade vidare med det med inriktning att man skulle kunna göra gatan mer vänlig för de som går och cyklar och de som ska till butikerna skapades många andra frågor. Hur kommer Burensköldsgatan- bron att klara mer trafik, hur blir det med Svartåstrand och den ökade trafiken, hur planerar vi bäst tillsammans med Östgötatrafiken så kollektivtrafiken fungerar bra, hur gör man korsningen Kungsvägen-Magasinsgatan bäst. Alla dom här delarna arbetar man på så Kungsvägens projekt fick tyvärr skjutas i tiden. Men min förhoppning är att vi ska kunna fortsätta med planerna att göra Kungsvägen mer attraktiv och en del av en attraktiv stadskärna där man vistas.”, svarar Cecilia.

Personligen tror jag att planerna är döda och begravda. De centrala delarna av Mjölby lär inte genomgå några större förändringar inom överskådlig tid.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...