En djupdykning hos byggnadsnämnden

Byggnads- och räddningsnämnden är en institution som sällan får några rubriker i tidningen. Men det förekommer intressanta saker ändå. Följ med på en titt i det kommunalpolitiska, vardagliga beslutsfattandet fjärran från regeringskris och TV-mikrofoner.

Byggnadsnämnden är unik såtillvida att den är gemensam för Mjölby, Boxholm och Ödeshög och innehåller alltså representanter för de två senare kommunerna. Dagens exempel är hämtat från sammanträdet 15 juni 2021.

Byggnadskontoret fick den 15 februari en ansökan om bygglov för fasadändring av ett bostadshus i Öjebro kvarnby. Fastighetsägarens avsikt var att ersätta ett fönster på byggnadens södra gavelfasad med en altandörr.

Den 10 mars besökte en tjänsteman fastigheten och denne upptäckte att man tilläggsisolerat och bytt fönster utan att ha sökt bygglov. Tilläggsisolering är i regeln en sådan åtgärd som kräver bygglov då den bedöms utgöra en avsevärd påverkan på byggnaden yttre utseende enligt områdesbestämmelserna ”Öjebro kvarnby” beslutad 24 mars 1992.

Förvaltningen räknar ut en sanktionsavgift på 8 282 kronor och föreslår politikerna i nämnden att döma ut avgiften. Men ledamoten Torsten Ohlsson (M) föreslår att avgiften ska halveras till 4 141 kronor. Man kan inte begära att privatperson ska kunna hålla reda de specifika bestämmelserna för Öjebro, är hans motivering.

Ordförande Anders Steen © ställer proposition på Ohlssons yrkande och byggnadskontorets förslag och Ohlssons förslag vinner. Kjell Gustafsson (S) och Britt-Inger Petersson (S) reserverar sig mot beslutet. Beslutet går att överklaga hos Länsstyrelsen. Anders Steen får göra flitigt bruk av ordförandeklubban denna dag.

Den här typen av mindre tuppfäktningar är inte ovanliga om man bläddrar i nämndens protokoll. Tjänstemännen på byggnadskontoret föreslår ett beslut medan ledamöterna föreslår en snällare tolkning och inte sällan vinner de senare. Det går inte alltid att urskilja någon särskild partilinje.

Den som vill fördjupa sig i vilka lagar och regler som styr besluten kan gå till diarienummer BRN/2021: 108

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen