Fortsätt till huvudinnehåll

Kapitalismen inte så dum ändå

Carl Tryggers stipendiestiftelse har sponsrat flera generationer Boxholmsungdomars högre utbildning. Tillgångarna i fonden uppgår till hela 207 miljoner kr. Jag minns den första gången jag skrev om Carl Tryggers stipendiefond. Det var på 80-talet när den legendariske fackföreningsledaren Thord Lindberg redovisade resultatet för fonden. Fotografen Göran Billeson tog med Thord ut på bron över 32:an för att föreviga honom och hans portfölj med det mäktiga industriområdet som en fond i bakgrunden. Kommer inte ihåg några siffror men de var säkert imponerande med den tidens mått mätt och Thord var nöjd. På den tiden var jag inte nyfiken på den man som skänkte ett stort antal Boxholms- och Iggesundsaktier med början 1959 men nu har jag tagit skadan igen. Carl Trygger tillhörde svensk industriadel. Bankman, styrelseordförande i Boxholm AB och Iggesund och chefredaktör för Svenska Dagbladet 1939-40. Fadern Ernst Trygger var professor i juridik, universitetskansler och statsminister 1923-24. Kung Gustav V:s förtrogne och rådgivare. En gedigen överklassbakgrund med andra ord. Carl Trygger (1894-1978) var alltså mannen som tog initiativ till den generösa stipendiefond som givit flera generationer Boxholmsungdomar chansen till högre utbildning. I en annan kontext skulle han karikeras med hög hatt, frack och cigarr i munnen. Knappast någon som bruksarbetare i Boxholm skulle röstat på. Är det inte en ödets ironi att en man med den bakgrunden blev en sådan välgörare i det socialdemokratiskt sinnade Boxholm? Ett positivt utslag av bruksandan eller en lokal tillämpning av Saltsjöbadsavtalet som kännetecknade arbetslivet i landet under förra seklet? Eller är en överklassperson som vurmade för folkbildning utan att ta omvägen över ABF? Kapitalismen är kanske inte så dum ändå? Vid årsskiftet var det bokförda värdet 173 291 078 kr och marknadsvärdet 207 431 491 kr. Tanken svindlar över den positiva utvecklingen. Som en jämförelse kan nämnas att marknadsvärdet år 2016 var 145 miljoner kr.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och