Fortsätt till huvudinnehåll

Bocken som trädgårdsmästare

Gårdagens artikel i Corren om Industrikompetens gjorde mig lite brydd. Jag vet inte vilket som var huvudbudskapet. Ett brott mot upphandlingslagen eller det moraliskt tveksamma i att låta sig bjudas på hockey i Kexburken? Sen är Monika Gideskogs reaktion intressant. Istället för att argumentera i sak blir hon harmsen över att hon får kritik för sitt sätt att sköta uppdraget som kommunstyrelsens ordförande.

En annan sak. Om nu man ska utreda Service- och entreprenadkontoret är det inte bättre att låta ett neutralt företag göra jobbet och inte ett bemanningsföretag? Som att sätta bocken till trädgårdsmästare.

Att det gnisslar i relationerna mellan kommunstyrelsen och service- och entreprenadstyrelsen är inget nytt i Mjölbys kommunpolitik. Så var det även på Jörgen Oskarssons tid. Ledamöterna i service- och entreprenadstyrelsen sluter - oavsett partifärg - upp bakom sin organisation och tycker att den är både effektiv och kostnadsmedveten. Varför ge sig på oss? Sådant skapar bara oro i de anställdas led, är en vanlig inställning.

Jag avvaktar med spänning onsdagens beslut i kommunstyrelsen.

Kommentarer

  1. Ja det ska bli spännande att följa oron i ankdammen, på distans.
    Fd Mjölbybo

    SvaraRadera
  2. Visst kan man se det hela lite från oben som en tvist i en ankdamm, men det handlar ändå i slutändan om människors försörjning och oro för framtiden. Man behöver inte ha någon särskild fantasi för att veta at omorganisationer eller nedskärningar skapar oro i alla sorts företag vare sig det gäller privat eller offentlig sektor.

    SvaraRadera
  3. Och vad jag har förstått Anders så fanns inte ärendet med på föredragningslistan, utan skulle tas upp som ett extra, och det innbär ju att om oppositionen säger nej till det så kommer det inte ens upp idag. Varför lär sig inte vissa av sina misstag

    SvaraRadera
  4. "Von oben" eller inte, men lite ankdammsvarning är det nog i alla fall när politikerna har snört in sig med en konsult (bemanningsföretag) och inte har förmåga att se hur illa det rimmar med det politiska uppdraget. Jag ser inte hur de på ett trovärdigt sätt skulle kunna anlita den här konsulten för att utreda något som konsulten själv har initierat.
    Fd Mjölbybo

    SvaraRadera
  5. Det är precis så jag ser det också, och sen ett företag som också är intreserad av att ta över verksamheten.

    SvaraRadera
  6. Lena: det är möjligt att jag misstog mig på ditt tidigare inlägg. I det andra inlägget håller jag med till fullo. Att det ska vara så svårt att följa givna spelregler. Alliansen har ju majoritet och kan genomföra upphandlingen ändå.

    SvaraRadera
  7. Är avundsjuk, jag vill också bli pensionär och proffstyckare. Men jag hinner ju inte ens bära ned mina egna pelletspluttar.

    SvaraRadera
  8. Agneta, pensionera mig inte än. Jag är bara en lat frilansare. För övrigt kan jag rekommendera stadslägenhet med fjärrvärme. Garanterat kofritt men inte rådjursfritt. Glad påsk. Sill, gravlax, ägg och nubbe(ar).

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...