Fortsätt till huvudinnehåll

Ett 90-talsspöke i Bona



En kort artikel i MVT berättar att Mark- och Miljööverdomstolen dömt en ägare av en oljecistern i Bona att betala ett vitesbelopp på hela 150 000 kr. Ett ärende som valsat runt i förvaltningsdomstolarna i elva år.

Plan- och miljönämnden reagerade första gången mot den förfallna och farliga cisternen under 2006. Kravet har sedan dess varit att fastighetsägaren antingen, och med kontrollintyg, visar att cisternen fungerar och används eller att den tömts och rengjorts av sakkunnig” skriver MVT. Vitesbeloppet var ursprungligen på 25 000 kr men har under resans gång sexdubblats.

Artikeln väcker minnen till liv om ett spöke från 1990-talet och han heter Arie Even som hade spektakulära planer för den gamla uppfostringsanstalten.

Arie Even var en mystisk, israelisk ”miljardär” med rötterna i Ryssland. Han var inblandad i allt som rörde israeliskt näringsliv med tyngdpunkt på fastigheter och hotell, påstods det. Hans resurser var obegränsade och planerna för den gamla uppfostringsanstalten, mentalsjukhuset och flyktingförläggningen var gigantiska och fantasieggande. Exklusiva lägenheter, lyxrestauranger, småbåtshamn och golfbana. Det är klart att sådana planer – oavsett realismen - triggade redaktionerna för 20 år sedan även om berättigade tvivel så småningom smög sig in. Existerar Arie Even överhuvudtaget och hur såg hans ekonomiska status ut?

Jag vet inte hur många gånger vi på redaktionen ringde till Israel för att intervjua den mäktige men fick alltid prata med någon underhuggare som kom med det ena svårkontrollerade löftet efter det andra. Löften som visade sig vara utan substans och fastigheterna förföll allt mer. Påståenden om hans väldiga resurser gick inte att kontrollera och med tiden har jag blivit alltmer skeptisk.  Om den dåvarande kommunledningen med Johan Andersson i spetsen lät sig luras vet jag inte, men utåt visade den upp en artig men avvaktande attityd. En fastighetsmäklare med rötterna i Motala anställdes som säljare av andelslägenheter men det gick inte så bra.

Jag ställde frågan då och ställer den igen. Vad hade den internationella finansmagnaten i Bona att göra? Vad skulle de internationella jetsettarna hitta på där, förutom att klirra med juvelerna vid de överdådiga middagarna? Köpa glesbygdskavaj och följa med på älgjakt en vecka? Kräftfiske? Om man vill exploatera norra Östergötland för storskalig, köpstark turism så är det väl närheten till Vättern och Varamon som ska marknadsföras och inte mörka skogen i Bona? Jämför med Lalandia.

Det nu av Miljöverdomstolen beslutade vitet är formellt ställt till Arie Evens hustru, som är den enda förutom han själv som gått att delge, men det betyder inget i praktiken. Domstolens beslut är bara juridisk formalia och några pengar lär aldrig betalas in.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...