Netflix är min största källa till fonden av värdelöst vetande.
Av en slump hittade jag en dokumentär om Helgonet speakad av Roger Moore himself. För er ungdom som inte fyllt 60 ännu ska veta att Helgonet var en av 1960-talets bästa och populäraste TV-serier.
En ganska stor roll spelade Volvo och filmen berättar om hur det gick till när P 1800 blev Helgonets bil. Producenten kontaktade flera sportbilstillverkare men fick nobben. Han bearbetade särskilt Jaguar för han tyckte att E-Type skulle passa hans rollfigur.
Men Jaguar vägrade sälja ett par bilar till produktionen.
- Men ni får reklam i en serie över hela världen, framhärdade producenten.
- - Vi behöver ingen reklam för vi säljer varje exemplar och inget får bryta köordningen, blev det iskalla svaret.
Producenten körde fast men fick ett tips från en kompis som sett en ovanlig sportbil på Londons gator. Volvo hette den visst.
Göteborgarna förstod PR-värdet och svarade omgående ”när ska vi leverera och vilken färg vill ni ha?” Volvo tillhandahöll också en kaross för studiotagningar. Produktionen hade två filmteam som jobbade parallellt. Oavsett var Roger Moore landade i Europa fanns en Volvo med chaufför stand by
Serien såldes till alla europeiska länder och när NBC och CBS köpte den för visning i USA var den globala succén ett faktum.
Dokumentären är mycket underhållande och innehåller intervjuer med regissörer, producenter, manusförfattare, medspelare och fotografer.
Den ständigt skämtande och historieberättande Roger Moore var mycket populär i alla läger och han var verkligen Helgonet.
Många år senare startade inspelningen av The return of the Saint med Ian Ogilvy i huvudrollen. Då hade Jaguar insett sitt misstag och ställde två bilar till förfogande.
Jag har aldrig kört en P 1800 men min hustru lånade en av en kompis för att åka mellan Borghamn och Vadstena. ”Trång och svårkörd och man fick halvligga för att nå pedalerna” var hennes omdöme.
Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Kommentarer
Skicka en kommentar