Ska det åter bli möjligt att äta smörgårdsbord under oscarianska matsalens magnifika kristallkronor?
Skänninge Stadshotell har fått en ny ägare. Mohamed Kamil, Stockholm, lade högsta budet (4,3 miljoner kr) vid onsdagens exekutiva auktion. En ny epok inleds efter att hotellet slumrat tre år i konkursboets famn.
Stadshotellets historia har varit skiftande under de många år jag var Correns lokalredaktör i Mjölby. Den ärevördiga gamla byggnaden har gett stoff till många artiklar under de 40 år jag kan överblicka och har under vissa perioder varit huvudbry för kommunens politiska ledning..
Turbulenta inslag har förekommit. Kommunen har varit ägare genom dotterbolaget Fastighets AB Gillestugan men fastigheten byttes bort i en bytesaffär med Katrineholmsföretaget Eriksson o Malmnäs AB (EMAB) som i utbyte fick bygga Bjälbotullskolan.
I slutet av 1990-talet var hotellets framtid osäker och jag minns ett välbesökt möte. Den ene talaren efter den andre reste sig upp och höll känslomässiga anföranden om vikten av att hålla en så fantastisk kulturbyggnad i gott skick. Jag såg mig om i lokalen men hittade ingen under 60 år. Det var alltså inte den kategori som hänger på krogen varje fredags- och lördagskväll och bränner pensionen på öl och grogg.
Ingenting hände förrän i början av 2000-talet när den handlingskraftiga centerpolitikern Marianne Karlsson övertalade Linköpingsbyggmästaren Gunnar Sundbaum till ett köp. Sundbaum genomförde en kostsam renovering som fick mycket beröm. Några år senare tilldelades han ett pris av Rotary, eller om det var Lions, för sin insats. Jag gjorde en kort intervju med honom men han var föga entusiastisk. Han antydde att renoveringen kostat mer än den smakade.
Vid varje ägarbyte har lokalpressen kommit med en uppmuntrande klapp på axeln, det hör liksom till vid sådana här tillfällen.
När Christina Landoff tog över 2014 var det nog många som trodde att hotellet gick en spännande framtid till mötes. Hon åstadkom fler rum, konferensmöjligheter, utflyktspaket, pub och spa. Skänninge är en turistmagnet vars potential inte utnyttjas till fullo etc. Har för mig att dåvarande krögaren, Sam Degerfeldt, uttryckte sig på liknande sätt när han tog vid 2004. Landoffs satsning höll alltså i sex år.
Jag tror att fler än jag är nyfikna på vem Mohamed Kabil är och vad han har för planer för hotellet.
Jag har googlat på Mohamed Kabil och hittat en försäkringsmäklare bosatt i Maryland, USA. Knappast troligt att en sådan höjdare intresserar sig för ett gammalt stadshotell på den östgötska landsbygden.
Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Kommentarer
Skicka en kommentar