Med Jacob vid tangentbordet

I min förra blogg (25 november) redogjorde jag för de snabbt ökande priserna för bostadsrätter i Mjölby kommun och tog min egen lägenhet som exempel. Någon statistikkunnig kan då invända att utvecklingen i en specifik bostadsrättsförening inte kan ligga till grund för en hel kommun. Den invändningen köper jag men för att testa mina slutsatser har jag grävt djupare i siffermaterialet. SBAB har gjort en undersökning som visar prisutvecklingen för bostadsrätter i Linköping, Norrköping, Motala och Mjölby. Och det är onekligen glädjande siffror för den som sitter i en lägenhet som inte är högt belånad. Mjölby har den bästa utvecklingen i länet om man jämför sedan 2005. SBAB bekräftar alltså min slutsats. Den som äger en lagom gammal bostadsrätt utan högre belåning och belägen i en förening med ordnad ekonomi ruvar alltså på ett guldägg. Så här skriver SBAB i sin kommentar: ” Bostadsrätterna i är särklass dyrast i Linköpings kommun med Norrköping som god tvåa. Den proc

Verklighet 2025?   M jölby kommun trixar med siffror. Ta en titt på reklamskylten här ovan. Från 26 001 personer till 30 000. SNART. Hur det befolkningsmålet ska uppnås utan egentlig bostadsproduktion är en gåta. Jag satte mig och analyserade siffrorna, och jag ska inte tynga texten med allt för mycket siffror, men baserat på de senaste sju årens befolkningssiffror (ett ökningssnitt på 127 per år) tar det 28 år. Snart? Sanningen är ju den att det inte finns några bostadsprojekt i pipelinen förutom de två punkthusen på Svartå Strand men de byggena är långt ifrån i hamn som du säker känner till. Byggföretagen saknar intresse för hyresmarknaden. De tjänar inga pengar, kalkylerna håller inte. Dessutom saknas exploateringsbar mark. Hyresgästföreningens recept är att bygga små lägenheter med lägre standard. Men jag tror att lägre köksstandard bara påverkar hyran marginellt Jag skrev till kommunstyrelsens ordförande Cecilia Vilhelmsson(s) och frågade vilken b

F ör två veckor sedan dristade jag mig till en liten tippningstävling kring uppsättningen av det lag som ska styra Mjölby de närmaste fyra åren. Nu är facit här.  Jag prickade rätt när de gäller Pelle Gustafsson som ordförande i den nya tekniska nämnden men missade Elisabeth Moborg som ny ordförande i kultur- och fritidsnämnden efter Göran Westerberg. Återstår att se om Elisabeth har samma vurm för hockey som företrädaren. Kanske får Mjölby Hockey en obehaglig överraskning nästa gång de kommer till Stadshuset och visar upp sin tomma plånbok. Ellinor Karlsson som ny ordförande i miljönämnden efter Jan-Olof Dahlström överraskade men Ellinor är en trägen partiarbetare i kommunpolitikens vingård. Röker Ellinor? Vet inte, men Kungshögaskolan slipper nog inga inspektioner. Socialdemokraterna släpper ogärna ifrån sig några ordförandeposter men byggnads- och räddningsnämnden leds i fortsättningen av Anders Steen©.. Den välbyggde lantbrukaren var ordförande i miljönämnden 2006-2

K ommunpolitiker lever i normala fall ett skyddat liv. Taxehöjningar, budgetförslag och markköp klubbas utan att någon bryr sig. Men med förändringar i närmiljön kan det hetta till ordentligt med fler än tio åhörare på fullmäktigemötena. Det mest näraliggande exemplet är Bemab-huset och Svartå Strand i Mjölby. Frågan är varför vi är så negativa till förändringar i närmiljön och varför anses alla förändringar vara av ondo? I Motala pågår en debatt om bygget av ett utegym och soldäck i Tegelviken. Beslutsprocessen hade avancerat ganska långt när 28 grannar protesterade hos plan- och miljönämnden med en skrivelse. Var detta verkligen nödvändigt, vilka konsekvenser får bygget för vår närmiljö etc. Planarbetet tog paus, politikerna funderade ett varv extra men satte ner foten och beordrade tjänstemännen att gå vidare med de ursprungliga planerna. I Vadstena har planerna på två punkthus i Asylenparken fått uppmärksamhet utanför landets gränser. De kulturkonservativa motstånda