Fortsätt till huvudinnehåll

Birath sluter cirkeln


Det har varit något av en offentlig hemlighet i Boxholm under våren men nu har nyheten om att Johan Birath efterträder Britt-Marie Johansson som kommunstyrelsens ordförande också hittat till morgontidningens spalter. Britt-Mari Johansson avgår vid årsskiftet 2020-21 på grund av pension.

Inte direkt oväntat för Johan har varit kommunstyrelsens vice ordförande sedan 1998 Sannolikheten för att någon partikamrat ska halka in från sidan är minimal.

Enigheten kring Johans namn är nästan rörande. Annorlunda tongångar var det efter valet 2002.

Då var Johan ingen snäll gosse som ställde sig i partifållan. Socialdemokraterna i Boxholm hade vunnit egen majoritet – i vanlig ordning höll jag på att skriva – och överst på listan stod Per-Arne Larsson som varit byggnadsnämndens ordförande i många år. Johan Birath fick flest personkryss i valet och utmanade Per-Arne om posten som kommunstyrelsens ordförande.

Det gick så långt som till en omröstning i arbetarekommunens representantskap och jag lyckades som reporter på Corren få plats i Folkets Hus denna mörka novemberkväll. Det var välfyllt i den stora salen och spänningen låg tät som en Lützendimma.

Mötet gick till sluten omröstning direkt utan debattinlägg. Det tog 20 minuter att genomföra omröstningen och under tiden drack medlemmarna kaffe. Efter en kvarts rösträkning kunde man meddela resultatet, 58-34 i Larssons favör, vilket mottogs med tystnad.  Det var först när Larsson greppade mikrofonen vid mötets slut han fick sin applåd. Samtidigt valdes Birath till vice ordförande.

Larsson var tacksam och glad för segern men han tyckte att saken fått för stora proportioner.

”Det har ju inte varit fråga om något presidentval i USA utom om kommunstyrelsen i lilla Boxholm. Kommunpolitik handlar om lagarbete, inte soloprestationer.”

Johan tog nederlaget med fattning.

”Voteringssiffrorna var ingen överraskning för mig. Det speglar nog ganska väl de aktiva partimedlemmarnas sympatier för mig och Per-Arne.”

Accepterar du posten som vice ordförande i ytterligare fyra år?
”Jag behöver lite tid för att smälta detta besked”.

Med facit i hand vet vi att han gjorde det och den posten har han innehaft i många år – först i par med Per-Arne Larsson till dennes pensionering 2013 och sedan tillsammans med Britt-Marie Johansson.

Så nu, 20 år senare, är cirkeln sluten för Johan Birath. Han är beredd att lämna lärarjobbet på Stenbockskolan för att bli kommunens ende heltidspolitiker. Johan har en spännande bakgrund för en kommunstyrelseordförande. Valsverksarbetare, akademiker, forskare och skribent. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar om ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare. Hans inlägg på Facebook är mycket underhållande.

Vem vet? Kanske erfarenheterna av kommunalrådsuppdraget kan ge stoff till ytterligare böcker i framtiden?

Någon som fortfarande tycker att kommunpolitik är tråkigt?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och