Behöver en golfbana ha
18 hål för att bjuda på en fullkomlig upplevelse? Nej, är mitt raka svar. Det finns en och annan
niohålare som förtjänar högt betyg. Kinda GK utanför Kisa på vägen mot
Malexander är ett exempel.
När man kommer till banan slås man av den lugna
atmosfären med cirka tio bilar på parkeringen. Receptionen är obemannad, du vet
man stoppar in sin greenfee i ett kuvert som hamnar i ett hål i väggen. Precis
som i Vadstena förr. Klubben har 300 medlemmar och tusental gästspelare per
säsong.
”Det
bästa med den här banan är att du sällan behöver vänta
på en starttid. I regel kliver du rätt ut på banan när du önskar,” förklarar
den man som lämnar ut bilnyckeln. En idealisk bana för nybörjare som slipper
stressas av snabbare bollar bakom.
Banan då? Breda fairways, ganska kuperad men inga
blinda hål, skarpa doglegs och hålen är omgärdade av stora lövträd. Något av de
sista hålen har en brant ravin på vänstersidan och en hookad boll är förlorad.
Fairways har några torra partier som troligen är resultatet av förra sommarens
torka och är ett övergående problem.
Greenerna
är
bra utan att nå upp till den snabbhet som min hemmabana bjuder på. Den östgötske
golfprofilen Lennart Poignant ritade banan och har gjort ett bra jobb.
I yngre dagar hade jag ambitionen att spela varje
bana i Östergötland. Nu har jag bokat av Kinda på min ”bucket list” men flera
återstår som Ingelsta, Bryttsäter, Mauritzberg och Valdemarsvik. Få se om jag
hinner med dem innan ryggen bryter ihop definitivt.
Greenfeen
(dygnsavgift) på 250 kr är överkomlig och banan är ett värd ett besök. Kindabygden
har mycket fint att bjuda på sommartid. Gösfiske i Järnlunden till exempel.
l
Kommentarer
Skicka en kommentar