Fortsätt till huvudinnehåll

Eskilstuna visar vägen

                         

Vilken framtidsväg ska vi välja? Åtskilliga klubbledningar i Sverige lägger pannorna i djupa veck inför en framtid med många osäkra faktorer.Eskilstuna GK som är en av landets mest spelade banor har valt sin väg. Klubben som är en parkbana från 1960-talet bygger nytt klubbhus och tolv nya hål för en kostnad av 36 miljoner kr.

En bärande tanke i klubbens framtidsstrategi är att endast ett fåtal människor i aktiv ålder har tid att lägga fyra, fem timmar på en 18-hålsrunda. När den nya banan är klar kan du spela tre, sex, nio eller tolv hål allt efter eget önskemål. Det unika med Eskilstunaanläggningen blir att de 30 hålen delas på fyra slingor, en fyrklöver som börjar och slutar vid det spektakulära klubbhuset.

”Vi har 1 300 skolelever som gratis provar på golf varje år. De är inte särskilt intresserade av att spela golf i fyra timmar – men däremot kan de tänka sig att spela 3 eller 6 hål som tar max en timme”, säger klubbchefen Richard Svalling till Svensk Golf.

Det låter som en solskenshistoria för en golfvän men vägen dit har bitvis varit krokig. I början av 2000-talet sade kommunen upp arrendet med motiveringen att marken behövdes för centrumnära boende. Banan ligger bara tre kilometer från centrum. Men efter intensiva förhandlingar slutade det med att kommunen köpte det gamla klubbhuset för 12,5 miljoner kr och klubben beslutade att uppföra ett nytt klubbhus på annat ställe.

Klubbhuset blir navet i anläggningen som räknar med att locka besökare som inte spelar golf. Klubben räknar med att klara investeringarna tack vare försäljningsintäkterna från det gamla klubbhuset och ett banklån på 22 miljoner kr. Eskilstuna kommun satsar inga pengar i själva banbygget men upplåter mark för de nya hålen på fördelaktiga villkor. Banbygget stämmer överens med kommunens intentioner på en mer välkommande infart från E 20 och Strängnäshållet.

Återstår att se om fler klubbar hakar på Eskilstunas tankegångar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och