Fortsätt till huvudinnehåll

Här njuter man med wedgen i hand

 

 Hål nr 8.

Golfhatare kan rabbla upp många argument mot sporten. Dyrt, snobbigt, svårt och tidsödande. Det enda argument som jag har en viss förståelse för är det sista. Fyra, fem timmar exklusive uppvärmning och transport till och från banan kan få till och med en inbiten golfare att fundera i andra banor. Men vad är det för naturlag som säger att det måste spelas 18 hål när det finns niohålsbanor?

Mitt val för den kortare varianten heter Flemminge GK i Boxholm. En trivsam, välskött och opretentiös bana där speltiden understiger två timmar om du inte slår alltför snett. Då finns tid över för gräsklippning, fönsterputs och altanbygge.

Flemminge är numera en mogen bana och planterade buskar och träd har vuxit upp till ansenliga höjder. Gräset är tätt och bra på såväl fairways som greener. Ruffen är klippt så att risken för bollförlust är liten.

 

Golfare har sällan tid att njuta av naturen. När det går bra rusar man vidare från hål till hål. Men i Flemminge med dess närhet till Svartån finns förutsättningar för en naturupplevelse. Särskilt i dessa dagar med sensommarljuset i skarp kontrast mot djupa skuggor.

Längs strandkanten står träden i givakt och bakom trädridån skymtar den stora företagsskylten Boxholm Stål. På andra sidan ligger finvalsverket men just denna dag är det lugnt och stilla. Expertisen säger att just denna del av Svartån är landets bästa kräftfiskevatten men jag upptäcker inga tjuvfiskare. Annan dygnsrytm än golfspelare?

Flemminge påminner om Vadstenas bana när jag började spela på 1970-talet. Där var det faktiskt bara sex greener med olika utslagsplatser på tre hål. Den banan kunde vi spela fyra varv en söndag. Inga fritidsproblem med andra ord.

Flemminge har också SSS 66 med en övervikt av par 3:or. Min favorit är sexan med tee vid åstranden. Fairway går på skrå och det krävs en ordentlig träff med lite draw för att nå green på ett slag. Det finns åtskilliga möjligheter att med en kortare klubba reparera ett missat utslag. Pitching wedge eller järnnia för en lägre bollbana, gap wedge eller sandwedge för en högre mjukare bollbana. Bollen landar som en mås med ömma fötter. 


 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.