Fortsätt till huvudinnehåll

Varför detta hat?

Varför detta hat mot golfsporten och dess utövare? Tanken slår mig när jag läser Jens Bollius artikel i MVT om markägaren som tvingar Vadstena GK att korta hål nr 8 till en par 4. Per Persson påstår att spelarna slicar (högerskruv) från åttans utslag och att hans mark på andra sidan Väderstadsvägen träffats av åtskilliga bollar. Därför har klubbens styrelse tvingats till detta okonventionella beslut. Jag har spelat golf i 50 år och förundrats över att sporten väcker så starka känslor. Finns det en chans att klämma till en golfare ska det göras. Jag tror att Persson överdriver. Jag har genom årens lopp spelat åtskilliga gånger på den banan och aldrig sett några bollar hamna på andra sidan Väderstadsvägen. Inte ens mina egna. Jag har på nära håll följt tillkomsten av fyra golfbanor i vår länsdel och det är sällan problemfritt. Men det är i projekteringsstadiet de flesta tvisterna uppkommer. Golfklubbarnas styrelser intar en låg profil i dessa konflikter. De är medvetna om sin känsliga sits gentemot markägarna. Ett uppsagt arrendeavtal och delar av banan riskerar att hamna under plogen. Min nuvarande golfklubb, Mjölby, fick en hyfsad start i början av 1980-talet. De möten som Stefan Svärdell och Bertil Persson höll med kommunfullmäktige förlöpte väl. Bara en centerpartist ställde kritiska frågor och som vanligt när centerpartister tar till orda var det ett egenintresse som värnades. Hennes son riskerade att bli av med några hektar arrenderad åkermark och han fick lösas ut i förtid för dyra pengar. Klubben bildades 1983 och 1986 kunde man spela de första nio hålen och sedan dess är banan en del av stans idrottsliga infrastruktur. Klubben har haft bra relationer med kommunen och har träffat förmånliga avtal. Sista nio arrenderas av kommunen. Desto tuffare hade bröderna Magnus och Fredrik Carlsson när de skulle bygga Flemmingebanan 20 år senare. Det var inte lite skit som vräktes över golfentreprenörerna från ortens skidåkare, dragkampare och orienterare vid två offentliga möten. Jag beundrade bröderna Carlsson för att de behöll lugnet och tålamodet och efter många och uppslitande diskussioner fanns en niohålsbana på plats. Men den nuvarande banan har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skissen. Därför var det något av en revansch när Flemminge Golf AB 2012 utsågs till årets företag i Boxholm. Det året hade golfklubben 2 500 medlemmar. Om vi återvänder till Vadstena Golfklubb har den funnits i Hagalund sedan 1957. När jag blev medlem 1972 var det en primitiv bana med sex greener och varierande utslag (SSS 66) som steg för steg med små resurser har byggts ut till en modern bana med stora, snabba greener. Gästande spelare är förtjusta i banan och framförallt den familjära stämningen. En turistanläggning väl i klass med slottet, Rådhustorget och Klosterkyrkan anser jag men jag är förstås part i målet. Om två år ska arrendeavtalet med Per Persson omförhandlas. Som golfvän tycker jag det låter olycksbådande. Vilka nya krav kommer han att ställa då? Varför en oskyldig bollsport kan väcka sådana heta känslor förstår jag inte. Har du, kära läsare, en förklaring? Anders Jacobsson

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom