Fortsätt till huvudinnehåll

Griller i huvet



Man häpnar och river sig i huvudet. Har stora delar av svenska folket blivit anarkister som till varje pris ska motsätta sig ett myndighetsbeslut? Motståndet mot det i onsdags fattade grillförbudet är beklämmande och egoistiskt. Räddningstjänsten i Östra Götaland blev nerringd av privatpersoner och restaurangägare som trodde att Räddningstjänsten kan lämna någon form av dispens men förbudet är utfärdat av Länsstyrelsen.

När ska protestanterna begripa att myndigheten inte utfärdat förbudet för att jävlas med folk utan för att det finns tunga sakliga skäl. Vi har ett väderläge som inte tidigare funnits på 230 år och att ett grillförbud är skäligt borde var och en inse. Ordet naturkatastrof är inte överdrivet. Är det värmen som satt griller i huvudet på en vanligtvis sansad allmänhet?

Det är väl inte så att hushållen saknar spis med ugn för att grilla köttbiten i. Sen kan man avnjuta maten utomhus. För egen del har jag grillat en gång i år och det var i slutet av maj. Vi bor i ett radhusområde och lägenheterna ligger tätt och jag vill inte vara den som ödelägger en radhuslänga.

Hur skulle det se ut om till exempel de naturskyddade tallarna i Varamon brann ner på grund av olaglig grillning? Skulle Lalandia vara fortsatt intresserade av en etablering i Varamon om viken och dess omgivningar fick ett annorlunda utseende?
                                   Lyckostigen tur och retur


När jag ändå är i Motala kan jag inte låta bli att besöka Stegeborg Open på Mossen där min gamle arbetskamrat Jens Bollius är initiativtagaren. Jens är mannen som med sitt snabba högra pekfinger åstadkommer reportage, nyhetsartiklar, krönikor och personporträtt i en strid ström på Östgöta Medias tidningar. På fritiden är han lekfarbror för stans alla unga, medelålders och äldre grabbar. Minitennis med mjuk boll är enkelt och smärtfritt även i hög värme på brunbrända gräsmattor. Johan Orrenius, profilerad skribent på fotbollsmagasinet Offside, vann.


Jag blir nostalgisk i dessa trakter för jag är uppvuxen på Storgatan 21. Där tennisbanan är belägen var vårt äppelpallardistrikt, för övrigt en mycket underskattad sport som gav utövarna snabba ben. Mycket har förändrats i Motala sedan 60-talet men just Ostdalen och Mossen ser ut ungefär som förr. Många tvåfamiljsvillor, välskötta trädgårdar och minimal biltrafik. Upptäckte Lyckostigen som går från Storgatan till Mossen vilken jag glömt. Perfekt smitväg för äppelpallare och ägare av trimmade mopeder.

Annat har förändrats. Tre av mina kompisar till äppeltjuvar finns inte mer och en går på kryckor efter en höftoperation. Min accelerationsförmåga är också begränsad, so to say.

Fan också …tårarna, tårarna.

Lyckostigen - perfekt smitväg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.