Fortsätt till huvudinnehåll

35 000 på Mantorps premiär


Söndagen den 31 augusti 1969 är en historisk dag i svensk och östgötsk motorsport. Invigning av Mantorp Park med 35 000 åskådare om man ska tro Motala Tidning vars sportsida jag avfotograferat. En finländare vann huvudloppet för sportvagnar men det fanns lokala inslag också. Key Thun (tyvärr bortgången) från Vadstena vann loppet för standardvagnar 1 000-1 500 cc. Key kämpade hårt med SMK Motalas Stig Andersson som körde en betydligt motorstarkare Ford Mustang. Key Thun  syns på bilden längst upp till höger.

Key Thun var en känd Vadstenaprofil. En gång för många år sedan blev jag och en kompis bjudna på en "åktur" från Borghamn till Vadstena i en ny Opel Manta. Key föredrog att inte köra 50-lappen utan småvägarna upp mot Vadstena. Och det gick undan. Vi höll oss krampaktigt i där bak medan ägaren bet på naglarna i framsätet. Men vi kom fram helskinnade. Key var en mycket skicklig förare.

Bläddrar lite i historieböckerna och ser att huvudloppet i Formel 2 1971 vanns av en viss Ronnie Petersson. Ronnie förolyckades 1978 på Monza. Trea i det loppet var argentinaren Carlos Alberto Reutermann.

Den senare åtföljdes av två radioreportrar från Argentina. Jag såg tidsträningen på lördagen och spanskan smattrade från ett torn. De var stora grabbar, cirka 190 cm långa, med oanade röstresurser. De sände över kortvåg men hade klarat att referera loppet utan hjälpmedel. Skämt åsido, men det var två färgstarka killar. Tänka sig att de flugit från Argentina för att gästa Mantorp Park.

Reutermann vann tolv F 1-lopp under sin tioåriga karriär och var som bäst tvåa i VM-cirkusen 1981. Efter racingkarriären gav han sig in i politiken och blev guvernör och senator för regionen Santa Fé. Argentinaren är en av många intressanta förare som gästat Mantorp under åren.

Mantorp Park har givit upphov till många artiklar i lokalpressen. Alltifrån raggarupplopp under dragracingen på 1980-talet till oavbrutna klagomål och diskussioner om bullerproblem med Länsstyrelsen som någon sorts domare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...