Fortsätt till huvudinnehåll

Vackraste idrottsplatsen - här har du svaret


Z-parken.

Vilken är västra Östergötlands vackraste idrottsplats?  Välkommen att ta del av mina åsikter bland ett urval fotbollsplaner från länets västra del inklusive Linköping,

Den fysiska miljön ska inte underskattas vid upplevelsen av en fotbollsmatch. Suget i magen när den svartklädde blåser avspark och funderingarna. Ska Guije klara första halvlek utan ny knäskada, sätter Roggan den första glidtacklingen eller ska domaren vara hemmavänlig? Kalles målskott i krysset analyseras i detalj över en Motalagrogg på Neppe lördag kväll.

Kungsvalla i Vadstena är den idrottsplats där jag tillbringat mest tid och det var under mina yngre år som sportjournalist på Östgöta-Bladet. Men en ganska tråkig plats som jag döpte till Blåsvalla. Vindarna hade den gemensamt med Vättervallen i Ödeshög och Askling Bil Arena (IFK Motala). Den senare fick heta Arlanda på grund av storleken.

Norra IP i Motala var min närmaste granne under mina första 20 levnadsår. Jag bodde på Storgatan 21 A och såg nio tiondelar av planen från morsans köksfönster. Det hände att jag vaknade på söndagsmornarna 10.30 när domaren blåste till spel för Starka Viljor eller Lemunda. Blev ganska bra på att bedöma offside vid södra målet.
 
Norra är still going strong
”Munvädret hördes mer än domarens pipa”

Jag bor numera granne med Vifolkavallen i Mjölby men den väcker inga särskilda associationer hos mig men är välskött och trevlig. Svartåvallen i Boxholm är också ganska mysig. Mindre mysiga var de gubbar som stod och hängde utmed ena långsidan och skällde på den stackars linjemannen. Ett sånt gubbgäng fanns också på Kungsvalla. Munvädret hördes mer än domarens pipa. Ganska dramatiskt var det en stormig höstmorgon 1988 när Svartåvallens läktare brakade samman. Stor rubrik och dito bild. Fritidsnämndens ordförande Per Jacobsson var bekymrad men en ny läktare byggdes upp.

Om vi går tillbaka till Motala så är Z-parken en favorit. Mitt omdöme kan ha påverkats av att jag i augusti 1968 såg mina favoriter Starka Viljor slå IFK Motala i en seriefinal i div. IV Östergötland västra. Ny tjej vid min sida, en slimmad, färggrann skjorta från JC och ny VW-bubbla. Vad kunde en 20-åring mer begära?

Ett barnbarn som spelar i Malmslätts P 9 har gjort att jag stiftat bekantskap med planerna i Linköping på senare år. Hellgrenshagen är en pärla med tre fullstora planer och en plan för sjumanna. A-planen med sitt vita staket påminner om en engelsk galoppbana och ibland väntar man sig att eleganta damer med hattar stora som kvarnhjul ska titta fram i publiken.

Sturefors var också en angenäm bekantskap. Flera välskötta planer med stora vattenytor som närmaste granne.

Nu börjar ni ana vilka platser som går till final: Z-parken, Hellgrenshagen och Sturefors. Efter att ha rivit mina hårtestar faller valet på Z-parken som etta. Inte mycket slår Z-parken en vårkväll när björkarna utmed Varamovägen har fått musöron. Hellgrenshagen tvåa och Sturefors trea.

Alla dessa vallar, hagar och parker löper ingen risk att döpas om till tråkiga, kommersiella namn som Platinum Cars Arena, Saab Arena eller XL-Bygg Arena. Och det är jag tacksam för.

Ungdomsfotboll på Hellgrenshagen

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer