Fortsätt till huvudinnehåll

340 år med släkten Ehrenkrona



Norra gaveln av Hulterstad.


Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten.

På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin.

Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin.

Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och södra stambanan. En lång allé leder upp mot gården och dess många ekonomibyggnader från närbelägna riksväg 32.

Nog med historiken. När Carl Erik Ehrenkrona tillträdde som ägare i början av 1970-talet startade han en lång rad investeringar för att modernisera och rationalisera driften, bland annat en ny ladugård som rymmer 400 nötkreatur och två stora silotorn med en lagringskapacitet på 1000 kubikmeter vardera. De sammanlagda investeringarna uppgick till åtskilliga miljoner kr.

När man så här i november gör ett besök på Hulterstad och andra gårdar i serien ger de ett ödsligt intryck och man ser bara några bilar på gårdsplanerna. Det är svårt att tänka 100 år tillbaka i tiden när det myllrade av liv och rörelse.

Huvudbyggnaden innehåller en rokokopendyl som bör vara unik genom sin storlek och utförande. Fodret är fanerat med jakaranda, rikt smyckat med förgyllda bronsbeslag och krönt av en uppgående sol. I uret är inlagt ett spelverk med psalmmelodier. Någonting som får det att vattnas i munnen på Antikrundans experter?

1992 år fastighetstaxering visar på åker-, betes- och skogsmark på 1 200 hektar och ett taxeringsvärde på 17,5 miljoner kr.

Hulterstad sett från söder.




Kommentarer

  1. Verkar ha funnits mer som ägt gården


    Å 1693 års pastoratsförteckningar upptogs Mjölby med Sörby annex bland pastorat, som Kungl. Maj:t ville hava förklarade för regala.

    Hovkansleren baron Johan Bergenhielm inkom emellertid påföljande år av Kungl. Maj:t med en ansökan, däri han såsom ägare av Hulterstads sätesgård i Mjölby socken erinrade, att hans framlidne svärfader presidenten Anders Gyldenklou och hans svåger överstelöjtnanten David Gyldenklou på grund av deras stora omkostnader på Mjölby kyrka haft mycket att betyda vid kyrkoherdeval i församlingen.

    Ansökningen remitterades till kungl. kammarkollegium, som föranstaltade om undersökning i orten, vilken ägde rum den 8 augusti 1694. Därvid undersöktes först på vilken grund kyrkan var byggd. Det befanns, att kronohemmanet Munkegården gick med sina ägor intill kyrkogårdsmuren på norra och västra sidan.
    På östra sidan om muren låg det Gyldenklouska stärbhuset tillhöriga frälsehemmanet Bondegården och på den södra sidan stora landsvägen och några små kronotomter. »På så beblandad grund af krono och frälse synes denna kyrka i forna tider varit uppbyggd.
    » I socknen funnes inga flera sätesgårdar än Hulterstad

    '') Till Mjölby pastorat hör Sörby f. d. annexförsamling, vilken numera
    helt och hållet uppgått i Mjölby.

    * https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/utom-skane-halland-och-bohuslan_DIE01b4/html/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...