Fortsätt till huvudinnehåll

Upprörda känslor om skolnedläggningar

Få saker rör upp känslorna så mycket som en skolnedläggning på landet. Tidningshuset på Badhusgatan skakar av reaktioner från föräldrar, lärare och elever. Kommunalrådet Elias Aguirre (S) har fått klä skott för beslutet som fattas formellt i nästa vecka. En ekonomisk nödvändighet menar han. Samtliga svenska kommuner står inför svåra ekonomiska omständigheter och det är bättre att lägga resurser på lärarkåren än på tomma lokaler. Men är det helt säkert att beslutet går igenom? För några år sedan, när Linköping styrdes av S och Miljpartiet, ville majoriteten säga upp arrendekontraktet med Linköpings GK för att göra det möjligt att bygga bostäder på den marken. Efter en rungande opinionsstorm fick S och Aguirre backa. Aldrig har väl Correns insändarsidor haft så många inlägg om golf. Någon mer som minns? Som Linköping gör brukar smitta av sig på övriga östgötakommuner och jag kontaktar Cecilia Burenby, ks-ordförande i Mjölby. ”Det finns inga planer på att lägga ner några skolor i vår kommun. Ekonomin är stabil om än lite svagare än de senaste åren då vi fick stora statsbidrag. Dock finns en oro naturligtvis över konjunkturen”, svarar Cecilia. Risk för skattehöjning? ”Nej nej det finns inga sådana planer. I nästa vecka börjar vi få de första ekonomiska förutsättningarna 2024 så då börjar vi veta lite mer.” En försiktig optimism hos Mjölbys främsta politiker alltså. Ni som gillar skolorna i Väderstad, Normlösa, Veta och Västra Harg kan andas ut.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...