Fortsätt till huvudinnehåll

Sökes: Blond, blåögd snusare



Det tolv år gamla dubbelmordet i Linköping gäckar polisen och har utvecklat sig till en lika stor och smärtsam gåta som mordet på Olof Palme. Då och då dyker det upp hoppfulla artiklar om de ”framsteg” som gjorts.

Som på Expressens nätupplaga i helgen när polisen berättat att de gjort ett nedslag i Stockholm och topsat 15 män i aktuell ålder. På vilka premisser dessa 15 personer har valts ut berättar inte artikeln men den spekulerar i att mördaren är blond, blåögd och snusar eller röker. Hur många svenska män kring 30-35 år passar in i den kategorin?

Corren hakade på i lördags och gjorde en rewrite på Expressens artikel. Var lite nyfiken på hur den här nyheten skulle hanteras i dagens pappersupplaga men den fick en undanskymd placering längst ner på en sida. Tack för den nyktra bedömningen.

Varje gång den här typen av artiklar förekommer intervjuas kriminalkommissarie Jan Staaf. Han visar alltid upp en positiv attityd även om innehållet är magert. Jag skulle för min del önska att tidningarna håller igen tills de har något med substans att berätta.

Nu invänder någon att topsning av många män ledde till gripandet av Hagamannen (14års fängelse) i Umeå. Men i det fallet begränsades undersökningen till Umeå. Niklas Lindgren var den 777:e man som fick lämna DNA.

Jag önskar liksom alla andra att det avskyvärda dubbelmordet klaras upp men min mer realistiska ådra tror inte det. Tolv år har förflutit och för varje dag som går minskar chansen ytterligare. Hur många är topsade och vad är det som säger att mördaren ens är i livet?

Återstår att se om Leif GW kommenterar i Veckans Brott i morgon.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.