Fortsätt till huvudinnehåll

Ingenting blir som man tänkt sig



Ibland – eller ganska ofta – utvecklas inte saker och ting som man önskar sig. Det vet alla som varit med några år. Som när KD:s stjärnskott och DÖ-knäckaren Sara Skyttedal för tre månader sedan deklarerade att hon blir kommunalråd i Linköping för att bygga upp en ny politisk bas och ta steget till Helgeandsholmen om två år (min tolkning).

Sedan dess har jag inte läst en artikel i Corren om det nya kommunalrådet förrän idag när tidningen berättar att Skyttedal ligger i tvist med DN om en bildpublicering. Kommunalrådet har krävt 28 000 kr för bilderna.

Bilderna som Sara Skyttedal (KD) och Dagens Nyheter tvistar om är hämtade från hennes privata Facebook-konto, och publicerades i en artikel den 13 februari 2015. Bilderna föreställer partiledaren Ebba Busch Thor (då kandidat) under en resa till Israel.

Den dåvarande KDU-ordföranden Sara Skyttedal hävdar att tidningen använde bilderna utan tillåtelse, och har därför krävt den på 28 000 kronor. DN har en annan syn på saken. 


"DN bestrider din faktura. Vi bedömer att bilderna återges i samband med en redogörelse för en dagshändelse i upphovsrättslagens mening (Ebba Busch Thors kandidatur) och således saknas rättslig grund för ditt krav." skrev bildchefen Pär Björkman i ett mejlsvar till Kronofogden som Expressen har tagit del av. 

I tisdags hölls huvudförhandling vid Patent- och marknadsdomstolen. Om Skyttedal förlorar riskerar hon att betala motpartens rättegångskostnader på 370 000 kr. Det skulle innebära personlig konkurs för Sara Skyttedal. Den här typen av tvister är ovanliga och att tippa utgången av en domstolsförhandling är vanskligt, men jag tror att landets största morgontidning och dess jurister kan upphovsrättslagen bättre än en f d ordförande i KDU.

Ska det verkligen behöva gå till konkurs? Är inte bröderna och systrarna i församlingen beredda att skramla med bössan?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...