Fortsätt till huvudinnehåll

Allting går att sälja med mördande reklam




Ett av de mer udda inslagen i Hemnets sida är att Gudhems kommunala reningsverk i Spångsholm är till salu. Vi kan läsa att det rör sig om en 9 470 kvm stor strandtomt med utsikt över Svartån. Lokalytan är 730 kvm och priset 995 000 kr. Mäklaren framhåller att kommunalt vatten och avlopp finns. Minsann.

Vem är intresserad av att köpa ett f d kommunalt reningsverk med bajsbassäng och allt. Vad kan man använda den stora byggnaden till? Tankarna lämnar mig ingen ro. Arbetsläger, kollo (närhet till bad i Svartån)? Troligast är väl att ett företag med behov av lagerutrymmen köper. För inte är väl utsikten över Svartån så märkvärdig att en privatperson köper, river byggnaden och bygger ny villa.

Jag besökte Gudhem igår. Ingen brister ut i lovsång över den korrugerade plåten men gräsmattan är prydlig. På asfalten syns spår efter traktens motorburna ungdom. Längs strandkanten tät lövskog. Om den nya ägaren ska ha utsikt över ån krävs ett ordentligt arbete med motorsågen.

Budgivning pågår och senaste budet är 1,4 miljoner kr. En f d kollega tror att ett Jehovas vittne har lagt det budet för i kristna kretsar är namnet Gudhem oslagbart. Var ska kommunen göra av vinsten? Önskvärt är att överskottet placeras i luktförbättrande åtgärder på Mjölkulla reningsverk dit Spångakorvarna fraktas numera. Det tycker säkert Mjölkullas grannar som inte längre kan sova för öppet fönster.

Vi avvaktar med spänning var denna affär slutar. Pengar luktar som bekant inte.

Om du har en motorsåg kan du se ån.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...