Boxholms skott i foten

Kommunala protokoll är sällan någon kul läsning men det finns undantag. Miljönämndens sammanträde 26 mars berättar hur Boxholms kommun sköt sig i foten. Inte en gång utan två.

Lagen säger att den som startar eller köper en livsmedelsanläggning (butik eller matservering) ska anmäla detta till Miljönämnden. Annars utgår en sanktionsavgift som baseras på föregående års omsättning. Avgiften tillfaller staten (Kommerskollegium.)

Boxholms kommun står inför skranket efter att arbetsmarknadsenheten Komhall på Timmerö startat vid årsskiftet utan att göra anmälan och döms att betala sanktionsavgift. Samma gäller för garantiförskolan Vitsippan på Parken 1. I det senare fallet kom anmälan två dagar försent.

Miljönämnden är gemensam för Mjölby och Boxholms kommuner och ledamöterna från Boxholm har alltså varit med och bötfällt den egna kommunstyrelsen.

Men Boxholms kommunstyrelse räddas av gong-gongen. Miljönämnden skriver också så här i beslutet: ”Mjölby kommun har, med anledning av coronaviruset, tagit fram ett stödpaket för näringslivet, skjuter härmed upp beslutet om att Boxholms kommun, kommunstyrelsen 21200-0407, med livsmedelsverksamhet på fastigheten Parken 1 ska betala sanktionsavgift tillsvidare”.

Alltså: Boxholms kommun har gjort fel, bötfälls men slipper betala tillsvidare på grund av det beslutade stödpaketet som i sin tur beror på coronapandemin. Sanktionsavgiften är 2 x 40 000 kr.

För en oinvigd kan det tyckas märkligt att en kommunal nämnd bötfäller den egna ”chefen” men miljönämnden är ingen vanlig nämnd utan en myndighet och lagen måste följas. Men en liten kommun som Boxholm har kanske bättre användning för 80 000 kr.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen