Fortsätt till huvudinnehåll

Trötta ögon och tunga huvuden


Midsommarhelgen var av tradition värsta röjarhelgen förr. Med Renat direkt ur flaskan och ofrivillig övernattning utomhus eller i tält. Varamon, Medevi, Västervik och Malexander är klassiker från 1970-talet

Festligheterna i Medevi har jag aldrig upplevt för jag var för ung och mina föräldrar förbjöd mig att åka dit. Men på omvägar hörde man vilka backanaliska orgier som utspelades på Hjärnevallen. Vittnesmålen var nog lite kryddade. Publiken på den traditionella fotbollsmatchen mellan Medevi och MAIF(?) på midsommardagen hade trötta ögon och tunga huvuden. Det förekom nakenbad vid bryggan midsommarnatten.

Något liknande upplevde jag på Lysingsbadet i Västervik 1970. Vädret var lika varmt och vackert som idag och campingplatsen var överfull. Vi möttes av STÄNGT men det var inget som hindrade oss från att söka upp Motalakompisarna och slå upp tältet. Mina pengar var slut redan på midsommardagen och jag fick lift hem med ett ungt par som hamnat i samma predikament.

Varför jag minns detta så väl är att jag muckade från KA 1 i Vaxholm en vecka senare och vid månadsskiftet inträdde jag på Östgöta-Bladets sportredaktion i Vadstena, pigg och nyter. Där blev jag kvar i tre år.

Malexander var populärt under 70-80-talen och de vanliga busarna från Boxholm och Mjölby fick förstärkning av båtburna Tranåsbor som parkerade sina snabbgående motorbåtar i tredubbla led vid den lilla bryggan. Precis som i Medevi var idrottsplatsen (Pelarvallen) centrum för festligheterna.

Sommarstugeägare och bofasta var förtvivlade över den högljudda invasionen och klagade bland annat hos Correns lokalredaktör för polisen brydde sig inte. Precis som undertecknad med kamera på magen var den som skulle återställa ordningen.

Vilket är ditt bästa midsommarminne? Skriv och berätta. Du behöver inte ta med alla detaljer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom