Fortsätt till huvudinnehåll

Början till slutet



Jag har aldrig varit något stort fan av Tiger Woods men idag tyckte jag synd om honom. Öppningsronden i Dubai var inte rolig att skåda. 77 slag, fem bogeys, ingen birdie och resten par. Bara två man bakom sig i resultatlistan och tolv slags skillnad till ledaren Sergio Garcia. Det ska mycket till på fredag för att han ska klara cutten.

Det ser ut som vanligt när han swingar men han rör sig stelt och otympligt mellan slagen. Självförtroendet vid puttarna är som bortblåst.


Varför drar han sig inte tillbaka och blir ihågkommen som en av de allra största? Pengar för livets nödtorft och ett och annat besök hos galanta damer saknas knappast. Men så lätt är det inte. Tiger Woods är kärnan i ett miljardimperium med lukrativa kontrakt, sponsoråtaganden, TV-spel och klädsponsorer.  På torsdagen deltog han vid inspelningen av en reklamfilm för tävlingen. Medias förväntningar är minst sagt höga inför varje comeback och TV:s tittarsiffror ökar ordentligt om Tiger finns med i startfältet.

Frågan är om han inte riskerar att såga av grenen han sitter på om framgångarna uteblir. Sponsorernas intresse minskar och nya, unga, hungriga stjärnor trycker på för en plats i rampljuset och guldkantade kontrakt. Proffsgolfen är en del av nöjesindustrin och dess beslutsfattare har inga sentimentala känslor.

Som svensk kan jag bara glädja mig åt att vi har två man, Stenson och Norén, som är rankade på Topp 10 i denna globala sport. Det finns säkert anledning att återkomma till dessa två i den säsong som knappt börjat.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...