Fortsätt till huvudinnehåll

Stora finanser vid Ombergs fot



Om du åker gamla Rv 50 från Vadstena mot Ödeshög passerar du Skedet halvvägs till Ödeshög. Byn är mest berömd för att här placerade Vägverket ut de första övervakningskamerorna i början av 2000-talet och många fortkörare har fått lätta på lädret.

 I ett av de sista husen på vänster hand bor Bo Calvanelli.

Bo vem?

Om vi säger Bo Johansson och Obol Invest kanske du minns. Finanshärvan med ursprung i Norrbotten där 100 miljoner försvann och som blev en följetong på sportsidorna för bland dem som förlorade mycket pengar fanns flera kända hockeyspelare med anknytning till Luleå. Mikael Renberg var en. Det var meningen att Obol skulle få spelarnas pensionspengar att växa.

Det granskande radioprogrammet Kaliber berättade om Obol-affären i tisdags. Obol Invests affärsidé var enkel. Genom generösa sponsorskap kom Obols säljare i kontakt med spelarna och framförallt klubbarnas nätverk av sponsorer. Det var hos LKAB och andra tunga sponsorer de stora pengarna fanns. När Kaliber och Norrbottenskuriren började skriva kritiskt blev utförsbacken brant och konkursen var ett faktum.


Kalibers program är fyllt med förklaringar från polis och åklagare till varför ingen ställdes inför rätta. Bo Calvanelli förhördes två gånger på svenska ambassaden i Bryssel men var varken anhållen eller häktad. Så småningom lades utredningen ner. Polisens utredare var förvånad över det lättsinne placerarna visade när de genom en namnteckning överlät förvaltningen av flera miljoner till en okänd person. Det är inte första gången en utredning av liknande affärer rinner ut i sanden.

Två förklaringar har Calvanelli levererat. 40 miljoner ska ha försvunnit sedan en släkting till Calvanellis kompanjon börjat umgås med en rysk oligark och en stor summa ska samma person ha bränt i ett misslyckat spanskt fastighetsprojekt. Ingen av Calvanellis förklaringar har Kalibers reportrar haft möjlighet att kontrollera.

Min gamla arbetskamrat från Correns Mjölbyredaktion, Christian Ströberg, har för Kalibers räkning intervjuat Bo Calvanelli. Christian medger att han inte blev mycket klokare efter mötet med Malmbergssonen. Vart de 100 miljonerna tog vägen är och förblir en gåta.

När jag ber Christian om ett slutomdöme säger han så här: ” Det var ju lite som ett pyramidspel. Så länge det kom pengar in gick det bra och då kunde de betala ut. Men när Kaliber och Norrbottens Kuriren började ifrågasätta och peka på tveksamheter drog investerare öronen åt sig och ville ha pengarna åter. Då brast det.”

”Ja Renberg var en av många hockeylirare. Har sett en lista på många namn. Och somliga som investerade i Obol satsade inte ”skattade slantar”. Blåst av kompanjonen? Ja, det hävdar han ju. Men jag har inte svaret. Tyvärr. Det finns många, många frågetecken i historien om Obol. Och kring huvudpersonen.” 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...