Fortsätt till huvudinnehåll

Hummertina i gomseglet





Ni har väl hört den där sorgliga visan om grabben som aldrig får till ét i sänghalmen för han låter som en hel Motalarevy? Ständigt detta klankande på oss i Östergötland vilket började med paret Storch i Sällskapsresan. Men jag slår tillbaka mot den illasinnade förföljelsen.

Om vi börjar söderifrån står skånskan i en klass för sig och man får vara glad över att inte missförstånden är fler. Fortsätter vi norrut på västkusten hamnar vi i Göteborg hos goa gubbar, Weiron i ottan och Kal o Ada. Svansföringen är hög men somliga låter som en tetig kärring som missat årets reafynd på Avenyn eller sett prislapparna på varorna i Feskekörkan.

Norr om Göteborg finns det människor som talar bohuslänska. Ännu värre. Med de där långa iiina kan man tro att fiskargubbarna satt hummertinorna på tvären i gomseglet. Ni som är tillräckligt gamla för att ha sett och hört Åke Falck i Ett köpmanshus i skärgården förstår vad jag menar.

Västgötskan är uppiggande och passar bra till goa historier av Västgöta-Bengtsson och Margareta Kjellberg. ”I hadde e halter söster, vart tog ho vägen.” Känner en viss släktskap med målet på andra sidan Vättern. Småländskan är gnällig och inskränkt. Som en kissnödig marknadsförsäljare bestulen på plånboken på Adelövs marknad.

Norr om vårt län ligger Sörmland och Närke. Gnällbältet ligger som ett stråk av misstro och missunnsamhet från Nyköping i öster till Örebro i väster. Va då, då? Viivalla, ett problemområde?

I vår lilla rundresa kommer vi sedan till huvudstaden. Alla talar inte som rikslikaren Claes Elfsberg på TV. Lyssna på Lena Mellin på Aftonbladet och ni förstår vad jag menar. Tillräckligt nasal för att torrlägga Riddarfjärden.

Inga dialekter som faller på mig läppen? Jo, Uppländskan låter käck och dalmålet som det talas i trakten kring Siljan är rogivande. Men kommer man några mil västerut mot Malung blir den lika obegriplig som fiskargubbarna på västkusten. För mycket barrskog och villande mo?

Jag utnämner dock dalmålet till Sveriges vackraste dialekt. Kvinnor från Hälsingland låter sexiga på telefon så de hamnar på andra plats.

Östgötskan som den talas väster om Linköping hamnar också på prispallen. Om det inte vore för den förbenade Mottalaeuvyn förstås.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom