Fortsätt till huvudinnehåll

Vi kör ett varv till


Somliga legender lever vidare i människors medvetande. För åtta år sedan skrev jag ett blogginlägg om Enslingen på Fjuk, Erik Zetterblad (1882-1966), som jag träffade som liten pys vid två tillfällen kring 1960. Jag fick fotografera honom vid ett tillfälle och den snart 60 år gamla bilden har publicerats på Facebook några gånger. Ett enda knäpp på farsans brygga i Mörtviken (Motala).

För fyra år sedan blev jag till min förvåning kontaktad av en inslagsproducent på det brittska produktionsbolaget Spun Gold. Han hade sett mitt blogginlägg om Zetterblad och ville köpa bilden för programserien Great Canal Journeys. Huvudaktörer är det äkta paret Prunella Scales och Timothy West. Låter Prunellas namn bekant? Javisst det är Sybil i Fawlty Towers, kvinnan var andedräkt kan rosta en brödskiva enligt John Cleese. Det programavsnittet finns att se på SVT Play (Kunskapskanalen).


Det var ju lite smickrande att indirekt få medverka i en brittisk produktion som sålts över hela världen. Göta kanal var bara en av de kanaler som det strävsamma paret provade.

Häromdagen var det dags igen. Då blev jag uppringd av en frilansjournalist från Ulricehamn som skriver på en artikel för tidningen Släkthistoria. Hon undrade om hon fick citera ur mitt blogginlägg och om hon fick publicera bilden i tidningen.

Intressant att historien om denne Zetterblad lever vidare trots att 53 år förflutit sedan hans död på Fjuk men det irriterar mig när tidningsutgivare förväntar sig att frilansskribenter och –fotografer ska bidra med gratis material. Jag har då aldrig fått rabatt när jag köpt någon av Bonniers produkter. Vi får se var diskussionerna slutar.

För er som inte är familjära med namnet Erik Zetterblad så kan jag berätta att han kallades Enslingen på Fjuk. Han dog 1966 vid 82 års ålder. Då hade han bott 52 år i den lilla primitiva stugan på ön. Orsaken till att han sökte ensamheten på ön många decennier tidigare var troligen det som med en modern term kallas utbrändhet. Blogginlägget är ett av mina mest lästa med över 2 000 läsare.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer