Fortsätt till huvudinnehåll

Tre män och en kvinna


Tre män dominerar den svenska massmediala scenen, Leif GW Persson, den bufflige kocken Leif Mannerström och fotbollens förbundskapten Janne Andersson. Den förstnämnde är TV 4:s trumfkort och leder program som även handlar om annat än hans specialämne. Blattarna som byggde Sverige är ett exempel. Hans släpiga röst är en kvalitetsstämpel i allt vad han företar sig. Synd bara att fyran måste hacka sönder alla program med reklaminslag var femte minut.

Janne Andersson blir mer och mer bekväm i TV-sofforna och uttalar sig om mycket som inte har med fotboll att göra. Till framtoningen mycket lik Georg Åby Ericson från Norrköping. En konservativ, entusiastisk och lite kärv man. Spelarna ska sjunga nationalsången. Punkt slut.

Intervjuarna i dessa program tittar nog inte så ofta på fotboll för annars skulle Janne få fler frågor om varför han får tokspelet på domarna så ofta.

Hur länge får hallänningen glädja sig åt sin upphöjda position? Så länge landslaget levererar godtagbara resultat är mitt svar. Går resultaten emot kan han snart förvandlas till sportjournalisternas driftkucku som företrädaren Erik Hamrén var under de sista åren. Medierna bygger upp och river ner.

Nu är Janne permitterad precis som assistenten Peter Wettergren. Men jag tror nog att herrarna kommer att syssla med fotboll i någon form ändå.

Men det finns en kvinnlig uppstickare som tar allt större plats i TV-soffor och bakom radiomickar. Den lilla tuffa professor Agnes Wold verkar gå hem i alla läger. Agnes är professor i klinisk bakteriologi och har förmågan att informera om svåra medicinska ämnen så att även en lekman förstår.

Jag fick upp ögonen för Agnes Wold när hon började skriva i Fokus för ett par år sedan. Hon gillar att avliva moderna myter som att det skulle vara farligt för havande kvinnor och deras foster att dricka ett glas vin. Finns inget som helst vetenskapligt belägg för det. Det måste vara andra faktorer som ligger bakom det rådet, konstaterade hon.

I Coronakrisen inledning medverkade hon i ett radioprogram. En kvinna som stod i begrepp att gifta sig undrade om hon och hennes fästman kunde genomföra bröllopet med cirka 50 gäster. Det hördes på frågeställarens tonfall att hon räknade med att svaret skulle bli något annat än vad professor Wold levererade.
-       
"Nej, absolut inte. Att gifta sig är inte viktigt, det kan du göra nästa år,
" blev det raka, osentimentala svaret.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.