Fortsätt till huvudinnehåll

Eskilstuna visar vägen

                         

Vilken framtidsväg ska vi välja? Åtskilliga klubbledningar i Sverige lägger pannorna i djupa veck inför en framtid med många osäkra faktorer.Eskilstuna GK som är en av landets mest spelade banor har valt sin väg. Klubben som är en parkbana från 1960-talet bygger nytt klubbhus och tolv nya hål för en kostnad av 36 miljoner kr.

En bärande tanke i klubbens framtidsstrategi är att endast ett fåtal människor i aktiv ålder har tid att lägga fyra, fem timmar på en 18-hålsrunda. När den nya banan är klar kan du spela tre, sex, nio eller tolv hål allt efter eget önskemål. Det unika med Eskilstunaanläggningen blir att de 30 hålen delas på fyra slingor, en fyrklöver som börjar och slutar vid det spektakulära klubbhuset.

”Vi har 1 300 skolelever som gratis provar på golf varje år. De är inte särskilt intresserade av att spela golf i fyra timmar – men däremot kan de tänka sig att spela 3 eller 6 hål som tar max en timme”, säger klubbchefen Richard Svalling till Svensk Golf.

Det låter som en solskenshistoria för en golfvän men vägen dit har bitvis varit krokig. I början av 2000-talet sade kommunen upp arrendet med motiveringen att marken behövdes för centrumnära boende. Banan ligger bara tre kilometer från centrum. Men efter intensiva förhandlingar slutade det med att kommunen köpte det gamla klubbhuset för 12,5 miljoner kr och klubben beslutade att uppföra ett nytt klubbhus på annat ställe.

Klubbhuset blir navet i anläggningen som räknar med att locka besökare som inte spelar golf. Klubben räknar med att klara investeringarna tack vare försäljningsintäkterna från det gamla klubbhuset och ett banklån på 22 miljoner kr. Eskilstuna kommun satsar inga pengar i själva banbygget men upplåter mark för de nya hålen på fördelaktiga villkor. Banbygget stämmer överens med kommunens intentioner på en mer välkommande infart från E 20 och Strängnäshållet.

Återstår att se om fler klubbar hakar på Eskilstunas tankegångar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.