Fortsätt till huvudinnehåll

Kom, kom, kom till smörgåsbordet

 

Någon som minns de överdådiga smörgåsbord som förgyllde tillvaron långtråkiga söndagseftermiddagar på 1970-talet?

Smörgåsbord är något jag förknippar med Vadstena och landsbygden söder ut där min hustru Ing-Marie är uppvuxen på 1960-talet. En fullkomlig orgie i mat och dryck där man lätt indisponerad vacklade ut till bilen efter två, tre timmar.

Ett smörgåsbord på Gyllenhammars i Borghamn eller Väfvergården innehöll följande:

Sill, potatis, kokta ägg, räkor i isad skål, prinskorv, Janssons frestelse, köttbullar, gravad lax, inkokt Vätternröding, omelett, legymsallad, dessertostar, bröd, rostbiff, vol-au-vent med stuvning, krustader, kokt skinka, rökt korv, rödbetssallad, kräftströmming, aladåb, ål, leverpastej, rökt sik och paté. Gärna nersköljt med ett par Skåne eller Bäska droppar.

Allt som ett svenskt hushåll kan erbjuda utom blodpudding. (När jag skriver detta tänker jag på kamrer Karl-Ludvig Sundelin i Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes, när han räknar upp alla godsaker som hör till ett svenskt smörgåsbord Det är poesi på västgötska.)

Framåt fyra avrundades tillställningen med kaffe och tårta. Mäktigt.

Familjen Jarl var flitiga gäster på Väfvergården och vi åt smörgåsbord en gång i månaden” berättar Ing-Marie som är uppvuxen på Skedet ett par kilometer norrut längs 50-lappen. Inte var det särskilt dyrt och vi barn åt för halva priset.

Väfvergården drevs av källarmästare Kjell Berglund och det var på Väfvergården vi åt bröllopsmiddag en regnig lördag i juli 1975.

Av en slump stötte jag på Kjell i Björsäter för tio år sedan i samband med att jag skrev om hans 70-årsdag. Han mindes åren på Väfvergården med värme.

”Det gick utmärkt de första åren och vi var något av en institution i bygden. Familjehögtider, fotbollsavslutningar och andra sammankomster firades hos oss eller på Gyllenhammars”, berättade Kjell.

Men sällskapslivet förändrades med tiden och folk började arrangera knytkalas i bygdegårdar och församlingshem och beställningarna minskade drastiskt. Kjell sålde och tog över en av Saabs större personalrestauranger i Linköping. Man kan utan överdrift säga att knytkalasen slog undan benen för värdshus på landet.

Finns en möjlighet till comeback för ett äkta smörgåsbord idag? Tror inte det. Tempot är mycket högre idag och ingen har ro nog att tillbringa tre timmar på ett värdshus. På en timme ska det vara klart och in i bilen till nästa begivenhet.

Lite tråkigt är det dock. Det låg förväntan i luften när stora och små möttes på parkeringsplatsen och sakta drog sig mot SMÖRGÅSBORDET.

Institutionen fick en egen låt på 1920-talet. Eric Gustafson sjöng Kom, kom, kom till smörgåsbordet på Ernst Rolfs revy på Cirkus 1929.

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...