Fortsätt till huvudinnehåll

Kom, kom, kom till smörgåsbordet

 

Någon som minns de överdådiga smörgåsbord som förgyllde tillvaron långtråkiga söndagseftermiddagar på 1970-talet?

Smörgåsbord är något jag förknippar med Vadstena och landsbygden söder ut där min hustru Ing-Marie är uppvuxen på 1960-talet. En fullkomlig orgie i mat och dryck där man lätt indisponerad vacklade ut till bilen efter två, tre timmar.

Ett smörgåsbord på Gyllenhammars i Borghamn eller Väfvergården innehöll följande:

Sill, potatis, kokta ägg, räkor i isad skål, prinskorv, Janssons frestelse, köttbullar, gravad lax, inkokt Vätternröding, omelett, legymsallad, dessertostar, bröd, rostbiff, vol-au-vent med stuvning, krustader, kokt skinka, rökt korv, rödbetssallad, kräftströmming, aladåb, ål, leverpastej, rökt sik och paté. Gärna nersköljt med ett par Skåne eller Bäska droppar.

Allt som ett svenskt hushåll kan erbjuda utom blodpudding. (När jag skriver detta tänker jag på kamrer Karl-Ludvig Sundelin i Birger Sjöbergs Kvartetten som sprängdes, när han räknar upp alla godsaker som hör till ett svenskt smörgåsbord Det är poesi på västgötska.)

Framåt fyra avrundades tillställningen med kaffe och tårta. Mäktigt.

Familjen Jarl var flitiga gäster på Väfvergården och vi åt smörgåsbord en gång i månaden” berättar Ing-Marie som är uppvuxen på Skedet ett par kilometer norrut längs 50-lappen. Inte var det särskilt dyrt och vi barn åt för halva priset.

Väfvergården drevs av källarmästare Kjell Berglund och det var på Väfvergården vi åt bröllopsmiddag en regnig lördag i juli 1975.

Av en slump stötte jag på Kjell i Björsäter för tio år sedan i samband med att jag skrev om hans 70-årsdag. Han mindes åren på Väfvergården med värme.

”Det gick utmärkt de första åren och vi var något av en institution i bygden. Familjehögtider, fotbollsavslutningar och andra sammankomster firades hos oss eller på Gyllenhammars”, berättade Kjell.

Men sällskapslivet förändrades med tiden och folk började arrangera knytkalas i bygdegårdar och församlingshem och beställningarna minskade drastiskt. Kjell sålde och tog över en av Saabs större personalrestauranger i Linköping. Man kan utan överdrift säga att knytkalasen slog undan benen för värdshus på landet.

Finns en möjlighet till comeback för ett äkta smörgåsbord idag? Tror inte det. Tempot är mycket högre idag och ingen har ro nog att tillbringa tre timmar på ett värdshus. På en timme ska det vara klart och in i bilen till nästa begivenhet.

Lite tråkigt är det dock. Det låg förväntan i luften när stora och små möttes på parkeringsplatsen och sakta drog sig mot SMÖRGÅSBORDET.

Institutionen fick en egen låt på 1920-talet. Eric Gustafson sjöng Kom, kom, kom till smörgåsbordet på Ernst Rolfs revy på Cirkus 1929.

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer