Fortsätt till huvudinnehåll

En farbror med gråhårslugg

Dominick Dunnes (1925-2009) liv var lika dramatiskt som de levnadsöden han beskrev i sina artiklar och TV-program. Han deltog i andra världskriget, gjorde karriär i TV-industrin, gick in i väggen, råkade ut för mord i familjen och steg mot skyarna i en andra karriär som författare och programledare. Han var förtrogen med kändisarna samtidigt som han granskade deras grumliga förhållande till rättvisan.

Den lille mannen med gråhårsluggen och de runda glasögonen satte en särskild prägel på dokumentärprogrammen med sin distinkta röst.

Dominick Dunne föddes i Hartford och efter studier i New York och militärtjänstgöring i armén under slutskedet av andra världskriget hamnade han i Hollywood där han regisserade Playhouse 90 och avancerade till vice VD i Four Star television. Han umgicks flitigt med de rika och berömda i den tidens Hollywood men drog på sig missbruksproblem. Han flyttade ut på landet i Oregon där han övervann sina personliga demoner och skrev första boken The Winners.

I november 1982 inträffade en vändpunkt i hans liv. Dottern skådespelerskan Dominique Dunne, känd för en roll i filmen Poltergeist, slogs ihjäl av sambon John Thomas Sweeney vilken dömdes till sex och ett halvt års fängelse för dråp. Dominick Dunne skrev om rättegången för tidningen Vanity Fair ”A fathers account of the Trial of his Daughters Killer, på ett personligt och känsligt sätt vilket rörde mångas hjärtan.

Framgångarna ledde till programledarskap i TV-serien I Rättvisans tjänst där han diskuterade rättssystemets funktion i förhållande till rika och kända personer. En inte alltför djärv slutsats var att om gärningsmannen är tillräckligt känd och rik kan du manipulera rättvisan och undgå ditt rättmätiga straff. Dunne bevakade bland annat rättegångarna mot OJ Simpson, Claus von Bulow och bröderna Menendez. Den senare boken, Nightmare om Elm Driver, prisbelönades av sällskapet American True Crime Writing. Var han än dök upp i spetsen för sitt TV-team fick han stor uppmärksamhet.

En outtalad journalistisk grundregel i Europa är att stå vid sidan av dem man bevakar men det var inget för Dominick Dunne. Han umgicks med celebriteterna och såg mer än gärna till att han hamnade på bild tillsammans med dem. Han blev med tiden lika känd som de personer han porträtterade.

Dominick Dunne avled av cancer i urinblåsan den 26 augusti 2009 i sin våning på Manhattan. Hans program kan ses i TV 4 och TV 8.

Kommentarer

  1. En intressant person - jag har för mig att jag såg en dokumentär på svt om honom i samband med hans bortgång förra året.

    SvaraRadera
  2. Jag har ett svagt minne av att ha sett dokumentären men jag trodde det var TV 4. Var det den, där slutscenen var på hans terras på Manhattan?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom