För några år sedan gjorde Golf Digest en enkät bland svenska golfspelare om vilket bollmärke de spelade. En överväldigande majoritet svarade Titleist med Top Flite på andra plats. Övriga märken fick ett fåtal ströröster.
Hur ska man då förklara varför man till 90 procent hittar Top Flite-bollar i terrängen, frågade artikelskribenten ironiskt. Något svar på frågan levererades aldrig.
För egen del har jag noterat att på Mjölby golfbana kan man avläsa byggkonjunkturen. I slutet av 1980-talet när byggboomen var som hetast hittade man många bollar märkta Göran Lövgren Byggare eller Egirs Bygg, två på sin tid välkända och relativt stora företag. Kring 1991 började byggbranschen svikta och bollarna försvann för att aldrig mer återkomma.
På 1990-talet började en annan typ av bollar dyka upp med bibelcitat på. Avsändare var SKS. Ett kul initiativ tycker jag. Mycket skojigare än Nisses Måleri och Snickeri, Storgatan 25.
Var och en har sin favorit men Titleist Pro V 1 är nog den vanligaste favoriten. Personligen föredrar jag NXT Tour, nästan lika bra och bra mycket billigare.
Lika noga med bollvalet var inte den odalman jag träffade på Östad golfbana för några år sedan. När vi puttade på sista hålet flög en boll över huvudet på oss. En ensam spelare stod i ruffen och glodde fåraktigt. Han bad inte om ursäkt utan sa bara att han inte visste att han slog så långt. Sina bollar bar han i en ICA-kasse. Jag gluttade ner i den. Idel rangebollar.
Varför sitter jag här och surrar om golfbollar när termometern visar -5 och snötäcket är halvmetertjockt? Tja, det undrar jag också. Hittar ingen annan förklaring än den som stavas a-b-s-t-i-n-e-n-s.
Kommentarer
Skicka en kommentar