Fortsätt till huvudinnehåll

"Bemab-huset är ett jävla skit..."




Bemab-huset är ett jävla skit, men nu har vi baxat det ända hit”.

Nej, bilden ljuger en aning. Detta var ingen lapp som hittades i Stadshuset efter tisdagskvällens batalj om detaljplanen för Svartå strand utan ett försök av mig att åstadkomma en parafras på Kjell Olof Feldts berömda lapp under en debatt om löntagarfonder i riksdagen.

Den med spänning emotsedda kf- debatten slutade med en antiklimax då fullmäktige beslutade om en återremiss. Det räcker med att en tredjedel av ledamöterna röstar för återremiss och 17 av 44 ledamöter röstade så. Mötet var känsloladdat och högljutt och när kalkyler över husets renovering presenterades lade sig också åskådarna i diskussionen vilket är ovanligt i sådana här sammanhang.

Diskussionen påminner om 80-talets kamp för att rädda Edlunds kvarn (Nyfiket) från rivning Den gången vann rivningsmotståndarna.

Fullmäktiges ordförande Jörgen Oskarsson (s) må ha uppträtt arrogant mot ledamöter och åskådare men han har rätt i sin analys att återremissen i praktiken inte betyder någonting. Vid nästa möte tar fullmäktige detaljplanen. Oskarsson bedömer att det finns en två tredjedelars majoritet för att detaljplanen antas och med den rivningen av det omstridda huset. Jag kan beklaga att man inte kunnat enas om ett kompromissförslag som innebär bevarande av huset och att punkthusen byggs, men att det viktigaste är att byggena kommer igång. Svartå strand har faktiskt diskuterats i sju år.

En annan sak. Har den lokala valrörelsen verkligen startat? Två veckor återstår till valet och förutom Moderaterna har vi inte haft ett enda partibesök. Vem blir nr 2? Jag hade väntat mig att Socialdemokraterna skulle mobilisera för ett besök hos ivrigt väntande invånare på Oljekrukan. Men orken saknas kanske?

Det tar på energin att baxa gamla hus hit och dit.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom