”Bemab-huset är ett
jävla skit, men nu har vi baxat det ända hit”.
Nej, bilden ljuger en aning. Detta var ingen lapp
som hittades i Stadshuset efter tisdagskvällens batalj om detaljplanen för
Svartå strand utan ett försök av mig att åstadkomma en parafras på Kjell Olof
Feldts berömda lapp under en debatt om löntagarfonder i riksdagen.
Den
med spänning emotsedda kf- debatten
slutade med en antiklimax då fullmäktige beslutade om en återremiss. Det räcker
med att en tredjedel av ledamöterna röstar för återremiss och 17 av 44
ledamöter röstade så. Mötet var känsloladdat och högljutt och när kalkyler över
husets renovering presenterades lade sig också åskådarna i diskussionen vilket
är ovanligt i sådana här sammanhang.
Diskussionen påminner om 80-talets kamp för att
rädda Edlunds kvarn (Nyfiket) från rivning Den gången vann
rivningsmotståndarna.
Fullmäktiges
ordförande Jörgen Oskarsson (s) må ha uppträtt arrogant mot ledamöter och
åskådare men han har rätt i sin analys att återremissen i praktiken inte
betyder någonting. Vid nästa möte tar fullmäktige detaljplanen. Oskarsson
bedömer att det finns en två tredjedelars majoritet för att detaljplanen antas
och med den rivningen av det omstridda huset. Jag kan beklaga att man inte
kunnat enas om ett kompromissförslag som innebär bevarande av huset och att
punkthusen byggs, men att det viktigaste är att byggena kommer igång. Svartå
strand har faktiskt diskuterats i sju år.
En annan sak. Har den lokala valrörelsen verkligen
startat? Två veckor återstår till valet och förutom Moderaterna har vi inte
haft ett enda partibesök. Vem blir nr 2? Jag hade väntat mig att
Socialdemokraterna skulle mobilisera för ett besök hos ivrigt väntande invånare
på Oljekrukan. Men orken saknas kanske?
Det tar på energin att
baxa gamla hus hit och dit.
Kommentarer
Skicka en kommentar