Under
många år förekom uppgifter i idrottskretsar om att ingen östgötakommun hade så många kilometer elbelysta
motionsspår ställt i relation till antalet invånare som Mjölby. Skälet till
detta var en fritidschef som förutom att han var en stark man i den kommunala organisationen
också var förtjust i svett- och snorsporter.
Om detta påstående klarar en närmare granskning
vet jag inte. Det kan ha varit fotbollsspelare som spred det ryktet för inga bollspelare gillar egentligen försäsongsträningen med mycket löpning i skogen. Hursomhelst - den som vill sträcka ut i skogsmiljö saknar inte möjligheter.
Väderstad, Mantorp, Skänninge och Västra Harg har spår av god kvalité.
Centralorten Mjölby har tre, en som utgår ifrån Lundbyvallen, en vid Skogssjön och en vid Vifolkavallen och det är om den senare dagens kria handlar om.
Skogen
utanför Vallen är mark som på kommunalbyråkratiskt språk kallas ”tätortsnära
skog vars främsta uppgift är rekreation för tätortens invånare”. Förutom de två
spåren finns också en bana för mountain bike. Det finns också en skjutbana för
hagelgevär men dess skjuttider har inskränkts kraftigt på senare år. Två och en
halvan är ganska beskedlig men har två ordentliga stigningar i närheten av
MOK-stugan. Spåret är livligt frekventerad av hundägare.
Det bästa med skogen är enligt min mening att den
ger utomordentligt skydd mot blåsten under vinterhalvåret. Det kan blåsa
småspik från slätta, det vet ni. På insidan av spåret finns gott om
promenadstigar och marken är så välskött att den gränsar till parkstatus.
Vi
korsar kraftledningsgatan i ostlig riktning. Vi behöver
inte gå många meter förrän vi ser åtskilliga spår av vildsvinens framfart men
som de oförvägna trappers vi är avancerar vi framåt. Och vandringen in i de
djupa skogarna ger resultat. Trattkantareller i stor mängd toppat med fyra(4)
gula, stora, vackra.
Vid hemkomsten kan man med gott samvete i
soffhörnet invänta hur Norrköping säkrar nytt kontrakt mot Örebro. Om några dagar bär det ut i det vilda igen. Var lade jag Davy
Crockett-mössan nu igen?
Resultatet av utflykten. |
Kommentarer
Skicka en kommentar