Fången i en gyllene bur

Tiger Woods har problem, stora problem. Kommer han någonsin tillbaka till de stora segrarna igen? Stora problem med ryggen och kanske också med motivationen efter alla uppehåll.

I en radiointervju har Woods förra tränare, Hank Haney, 59, givit sin syn på Woods uppehåll.
 

– Oavsett vad så har han inte tränat på samma sätt som han gjorde förut och det märks. Det är inget gupp eller kulle han ska över – det är ett berg han måste bestiga för att ta sig tillbaka på samma nivå som tidigare. Han har förlorat sin vilja och energi? Det är ingen tvekan. Vem vet när vi får se honom igen?

När Tiger slog igenom som proffsspelare slog han längre än någon annan. Jag tror det var Göran Zachrisson som påpekade att hans sätt att slå förr eller senare skulle ge honom problem med ryggen. Det verkar som om Zacke blir sannspådd.

Tiger är bara 39 år gammal men han är inte den som slår längst och rakast längre. Många yngre killar överträffar honom på den punkten. Han kan se tillbaka på en sagolik karriär och det är bara Jack Nicklaus som har fler segrar.

Som pragmatisk svensk resonerar jag så här: varför inte tacka för den tid som varit, dra sig tillbaka och bygga upp en ny tillvaro med ny kvinna och en massa pengar på banken? Bara spela golf med polarna när andan faller på. Han kommer ändå att bli ihågkommen som en av sportens allra bästa genom tiderna.

Nej, det går inte. Han är fången i en gyllene bur. Tiger Woods är inte bara en elitspelare utan kärnan i ett miljardimperium. PGA, TV-avtal och reklamkontrakt med klubbtillverkare, konfektionsfabrikanter och speltillverkare. Alla sliter i guldkalven. PGA vet att när Tiger deltar i en tävling ökar tittarsiffrorna.. Han har öppnat ögonen på folkgrupper som aldrig tidigare ägnat golf en tanke. Proffsgolf är en del av nöjesindustrin och den behöver publikdragande profiler.

Det är möjligen ett övergående problem. Som en spelare i mängden som bara då och då placerar sig på topp 10 kommer han sakta men säkert att tappa status och de guldkantade erbjudandena blir färre och färre. Hur rolig är den hissresan neråt om man inte behöver spela för brödfödans skull?

Det är en konst att sluta i tid. Sett med facit i hand gjorde Annika Sörenstam det rätta när hon slutade på topp 2006.