Detta
är första hålet på Mjölby GK. Som ni ser är det en björkdunge till höger.
Mången förhoppningsfull score har strandat där för slår du in bollen i dungen är
det svårt att hitta den. Ibland går bollen längre och hamnar mellan dungen och
fjärde green men är ändå svårlokaliserad.
Efter denna introduktion ska jag berätta om Åke
Rinna, en av klubbens mer färgstarka medlemmar genom åren. Om jag inte var
allergisk mot överord skulle jag kalla honom för en legend. Alla blev glada när
han dök upp med sin bärbag och han saknade aldrig spelkompisar.
En dag peggade han upp på första
tee och fick en vådlig slice som senare återfanns på fyrans green. Fri dopp på
foregreen och Åke slog till igen. Resultat: bollen landade på treans green
cirka 60 meter därifrån. Ny fri dropp och denna gång slår han bollen till rätt
green. En putt och paret är avklarat.
Åkes problem var ganska lätt att åtgärda. Han
spelade med ett set Tommy Armour som var försett med stiff skaft, en utrustning
som var förbehållen elitspelare med bra fart i svingen. Antydningar om
skaftbyte avfärdade han med en axelryckning. Jag spelar med dessa klubbor.
Punkt slut. Diskussion överflödig.
Åke
har lagt klubborna på hyllan sedan några år. Det är tråkigt för annars hade förrådet
av goda historier varit ännu större.
För er som inte är familjära med golfens terminologi
ska jag berätta att slice är en högerskruv. Det finns en snällare variant av
slice som kallas fade och det slaget är mycket användbart. Colin Montgomery har
alltid slagit en sådan och han har haft en lång och framgångsrik karriär.
Drygt
en månad återstår av årets säsong innan löven faller,
banarbetarna gör i ordning greenerna för invintring och ställer in bänkarna i
förråden. Let´s fade away och övergå till puttning på äkta mattan.
Kommentarer
Skicka en kommentar