Foto: JARL ASKLUND |
Det
fanns en idyllisk tid när Kolmårdens djurpark och
länets medier levde i en perfekt symbios. En björn- eller delfinfödsel hamnade
alltid på tidningarnas förstasidor. Så pågick det i många år. Kolmården
drabbades aldrig av negativ publicitet. Mats Amundin eller någon annan forskare
lade ut texten om vargar eller delfiners beteende i var och vartannat
TV-program. Av någon anledning arrangerades pressträffarna på fredagar för
bästa publiceringstid på lördagsmorgonen. Gu va gulligt.
I år är bilden annorlunda. Åtalet mot en
chefstjänsteman för en kvinnlig skötares död i varghägnet och tvisten om den
berg- och dalbanan som ska avgöras i Miljööverdomstolen vållar stora rubriker.
Inte blev det bättre när åklagaren kompletterade stämningsansökan med rörliga
bilder där en skötare sparkade en varg i magen sedan djuret blivit alltför
närgånget mot en besökande militär. Sedan dödsolyckan släpps inga besökare in i
hägnet.
Inte
ens delfinariet som i alla år varit Kolmårdens
största attraktion går fri från kritik från djurrättsorganisationerna.
Hur går det i domstolarna? Inte en aning. Men
berg- och dalbanans vara eller icke vara måste ha den största ekonomiska
betydelsen. Om domstolen kommer fram till att grannars klagomål om buller är
berättigade måste banan rivas och sådant måste svida i plånboken. Parkens
ledning har tagit en medveten risk som byggde banan färdig utan att det var
färdigprocessat i domstolarna.
I
det här sammanhanget kan jag inte låta bli att berätta om
noshörningen Nelson som föddes i Kolmården för 20 år sedan med en obotlig
hjärnskada. Han överlevde bara i elva dagar men hans kamp engagerade hela
landet. Slutpunkten i dramat sattes av Corren som gjorde en löpsedel i stil med
”Nelson blev fjärrvärme” för hans kropp eldades upp i Gärstadverket. Det blev
för mycket för läsarna, växeln brakade ihop och reportern tilldelades Dagens
Ris. På en mindre ort tvingades man riva ner löpsedlarna.
Kommentarer
Skicka en kommentar